|
Arkiv Maj 2003 |
|
Med utgångspunkt från utvecklingen av antalet bloggar på svenskt weblogindex och ett antagande om exponentiell tillväxt har Thorvald beräknat att antalet svenska bloggar kan komma att uppgå till ca 7000 i början av 2005. Det är ingen omöjlig utveckling med tanke på vad som redan hänt i Sverige och i andra länder. Det är ju utmärkt att antalet bloggare ökar. Däremot kan vi knappast se en exponentiell tillväxt av antalet läsare. Visserligen finns här knappast någon statistik. De flesta krönikörer har väl dock en viss aning om hur många läsare h/h har men någon samlad bild finns inte (vad jag vet). En av de bästa och mest populära bloggarna i Sverige (jag länkar inte) håller sin statistiksida öppen (av överseende eller avsikt?) så vi kan se att antalet "hits" är 70 - 90 per dag. "Klipspringer" hade betydligt färre men vi kan kanske anta att några "A-listebloggare" kommer upp i ett 100-tal hits per dag. På min privata favoritlista räknar jag ett 20-tal svenska bloggar till den kategorin. De skulle då tillsammans ha kanske ca 2000 hits per dag. Men av dessa är säkert minst 60 % samma personer och troligen till övervägande del själva bloggare (det vet vi ju inte men det förefaller övervägande sannolikt). I så fall blir den aktivt läsande skaran av icke-bloggare försvinnande liten. Rätta mig om jag har fel. Ett sådant blygsamt genomslag står ju i skarp kontrast mot exempelvis utvecklingen i USA där de populäraste siterna har tiotusentals dagliga läsare. Givetvis är marknaden större men knappast i förhållandet 50000/100. Kvalitet är det definitivt inte fråga om. En jämförelse:vad mästerbloggaren Reynolds producerar är ju snarast en lista med länkar plus några korta och snusförnuftiga kommentarer. Steven den Beste fyller sida efter sida med praktiskt taget obegripliga "rants", LGF är en otäck hatblogg. Xipe, Karon Möredösk och Anders L. tangerar möjligen de nyssnämnda på den politiska värdeskalan men skriver klart bättre och intressantare och framför allt mera civiliserat. Erik Stattin motiverade sitt sedermera inhiberade avhopp (tack och lov!) bl.a. med: en viss besvikelse som har infunnit sig över att bloggingfenomenet inte riktigt har tagit den fart och riktning som jag hade hoppats på Nu vet inte jag vad Erik egentligen hade hoppats på. Det vore intressant om han kom tillbaks i mera utförlig form om detta. Själv hade jag hoppats på en livlig debatt och framför allt mera deltagande (tagande och givande) från traditionella media som skulle känna sig trängda eller utmanade. Så har det inte blivit. De svenska tidskriftsartiklar som behandlar bloggandet koncentrerar sig uteslutande på själva fenomenet eller tekniken, knappast på innehållet. Det lär nog dröja innan Stig-Björn Ljunggrens profetia om blogging som alternativt instrument för meningsbildning slår in (scrolla längst ner på SBL:s sida.) Signifikativt nog har ju SBL just satsat på en ny (och dyr) approach i printmedia i stället för sin blogg: egentligen självklart eftersom han väl är angelägen om att nå så många läsare som möjligt. Mycket vad som skrivs av våra mest framstående bloggare (jag nämner inga namn här eftersom jag säkert skulle glömma någon) är ju väl så i viktigt och välformulerat som det som dagligen avhandlas på ledarsidor och i kolumner i dagspressen. Har dock aldrig sett att en blog tagits upp där. I början var det endast några få bloggar som fick läsarkommentarer men detta har nu tagit någorlunda fart. Med sällsynta undantag rör det sig dock snarast om hejarop, wisecracks eller meningslöst "chattande." (Även "Klipspringer" har gjort sig skyldig till detta.) Sakdiskussion är sällsynt. Det gäller även de utmärkta initiativ som togs med Valbloggen och EMU-bloggen: det blev ett utbyte av i och för sig informativa länkar men väldigt litet åsiktsutbyte. Kanske var det också tänkt så. Några skribenter har tyckt sig märka en viss tendens till "elitism" i det svenska bloggandet. Nu vill jag inte skära kollegorna över en kam utan endast över ett antal dylika, om jag säger så. Någon liten eftertanke borde nog den reflektionen dock leda till. Ett exempel, försiktigtvis hämtat från ett annat land: det universum som jill.txt vistas i har nog inte plats för några aliens som kör med Windows. Ändå är vi ju några stycken. Jag tycker nog att radioamatörsyndromet breder ut sig rätt så ohämmat. I mån av tid kommer jag att delta i blogkonferensen i Wien för att se om man kan skönja i vilken riktning bloggandet går i framtiden. (För övrigt förutser jag en mängd intressanta och svåra juridiska problem om/när bloggningen griper omkring sig, t.ex. rörande deep linking (här är frisim ett intressant exempel. - får man verkligen göra så här?), personregister, åsiktsregistrering, copyright, yttrandefrihet osv. Någon kompetens på detta område finns knappast i Sverige. Exempel: Justitiekanslern förbjuder utbyte av morgonhälsningar via webcam mellan Stureplan och Tokyos tunnelbana men tillåter att man säljer bilder från bevakningskameror till kvällspressen. Faran är väl att detta slags ad hoctänkande är vad som kommer att prägla det framväxande juridiska regelverket i framtiden.) Alltså: Min bild är att vi har en förhållandevis begränsad grupp av högkvalitativa webkrönikörer som huvudsakligen skriver för varandra och som noga läser varandras krönikor och som dessutom trivs tillsammans. Nu är ju detta absolut ingenting negativt, tvärtom: varje gång man klickar på weblogs.se (f.d.unmade.com) hoppas man ju att Jonas, Erik, Thorvald, Skeptikern, paret Anglemark, Steffanie, Mats, diverse Ni(c)klasar, Tommy eller andra skall ha uppdaterat. Då vet man att det finns något intressant, viktigt eller åtminstone underhållande att läsa. Självfallet kommer jag även fortsättningsvis att följa detta dag för dag. Men enbart som "lurcher" eftersom jag känner att jag själv inte har mycket mer att bidra med. En och annan dum kommentar till era postings kan dock även fortsättningsvis komma från Wien liksom möjligen något bidrag till EMU-bloggen. Jag kommer även fortsättningsvis att finnas på webben men det blir på en annan plats och i en annorlunda form. Kanske återkommer jag trots allt någon gång som webbkrönikör (som en hommage till Linnéa stavar jag denna enda gång med två "b") men då i en annan och förhoppningsvis tråkigare form. Tack alla ni som hört av er med vänliga ord efter mina "Famous last words." I'm just a soul whose intentions are good Oh Lord, don't let me be misunderstood....
Fotnot: En liten extra förklaring Jag valde signaturen "Klipspringer" efter figuren Ewing Klipspringer i en av mina favoritböcker: The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Klipspringer var "the ultimate free rider." Så länge Gatsby var populär och framgångsrik deltog Ewing med liv och lust i alla hans fester, till den grad att han fick smeknamnet "the Lodger." Men Gatsbys lycka vände sig och vid hans begravning fanns inga av de vänner som varit hängivna partygäster närvarande. En av hans få trogna vänner, Nick, (bokens "jag") ringer runt för att få ihop åtminstone några begravningsgäster. När han fick Klipspringer på tråden lät det så här: That night an obviously frightened person called up…” This is Klipspringer.” “The funeral’s tomorrow,” I said. “Three o’clock, here at the house. I wish you’d tell anybody who’d be interested.” “Oh, I will,” he broke out hastily. “Of course I’m not likely to see anybody, but if I do.” His tone made me suspicious. “Of course you’ll be there yourself.” “Well, I’ll certainly try. Why I called up about is –“ “Wait a minute,” I interrupted. “How about saying you’ll come?” “Well, the fact is - the truth of the matter is that I’m staying with some people up here in Greenwich, and they rather expect me to be with them tomorrow. In fact, there’s a sort of picnic or something. Of course I’ll do my best to get away…What I called up about was a pair of shoes I left there. I wonder if it’d be too much trouble to have the butler send them on. You see, they’re tennis shoes, and I am sort of helpless without them. My address is care of B.F.-“ I didn’t hear the rest of the name because I hung up the receiver.
|
|
K.- som sedan en tid närt existentiella tvivel på det meningsfulla i krönikerandet lägger nu in en längre kreativ paus . Han kommer möjligen tilbaks en gång, något senare, för att artikulera sina synpunkter på mediet och dess potential. So long, it has been good to know you.
|
|
Dom säger nej men menar ja eller tvärtom eller hur det nu var. Medan somliga smörjer kråset hos Sir Toby tvingas K.- att följa nyhetssändningarna i SvT. Precis som förutsett har åklagarmyndigheten inlett förundersökningar mot 5 polismän i Stockholm på grund av att de försökt stoppa Stureplanskravallerna. (De fasthållna reclaimarna släpptes däremot omedelbart.) Nåja, det var ju att vänta. Fint att rättvisan jobbar snabbt. Roligare var det då när Katarina Bergström meddelade att Fria Moderata Studentförbundet hade sällat sig till kommunistförbundet marxist/leninisterna, miljöpartiet och andra på nej-sidan i folkomröstningen om EMU. Under sändningens gång ringde tydligen någon fri och moderat student och klagade varefter Katarina fick göra ett tillrättaläggande och meddela att FMS inte var emot EMU, de var bara emot införandet av Euron. Fria moderata studentförbundet står därmed i direkt konflikt med folkmeningen som, åtminstone enligt en undersökning i Aftonbladet, är för Euron men mot EMU. Det tyder alltmer på att det enda raka, som Klipspringer skrev i januari, är att införa en "linje 2" i folkomröstningen så att man kan rösta för att både ha kronor och euro. "Det går ju bra på finlandsfärjorna" skrev Rolf Gustavsson som först kläckte idén. K.- önskar att allt det här var en dålig dröm men, såvida han inte vaknar upp innan han tryckt på "publish", tvingas han nog konstatera att det är Gökmassivets verklighet. Som lök på laxen bekräftar dessutom Annika Billström i dag i en intervju i den andra tunnelbanetidningen precis det som K.- tillvitat henne nedan.
|
|
Data från Riksförsäkringsverket via Aftonbladet:
De friskaste kommunerna finns däremot i Stockholms, Skåne och Jönköpings län. Inga vidare kommentarer.
|
|
2003 05 04 EMU - sakdebatt eller pajkastning? På Perspektiv Europa finns nu ett (alltför långt) inlägg om argument för eller mot svenskt medlemskap i EMU. Inlägget är huivudsakligen inspirerat av en kommentar på Mitt liv som skeptiker, Rättning i ledet, fredagen den 2/5. Inte oväntat finner K.- att det nog måste flyga en del pajer så att de ledande nej-sägarna får slicka nationalismens vid den här tiden ganska sura grädde ur ansiktet (snyggt!). Uppdatering till ovanstående: Läste just Jan Guillous krönika i dagens Aftonblad (nätupplagan) Spådomar styr EMU-debatten. Där säger JG på fullt begriplig svenska en stor del av det som K.- mindre framgångsrikt har försökt att uttrycka.
|
|
2003 05 02
Vanligtvis brukar K.- undvika att skjuta på alltför sittande fåglar © , typ Margareta Winberg (undantag här respektive här) eller George W. Bush. Men efter att ha lyssnat till tv-nyheterna denna kväll kan han inte längre upprätthålla denna nobla princip. Stureplan och Kungsgatan till stor del sönderslagna av huliganer, miljonförluster för butiksägare och troligen också för skattebetalare med poliskåren huvudsakligen passiv av politiska korrekthetsskäl. Vad säger då Stockholms finansborgarråd, Annika Billström? Vad jag tänker gör nu under de kommande veckorna är att ha en dialog med ungdomarna eftersom det är viktigt att det inte blir en klyfta mellan samhället och ungdomsgrupperna. (Citerat ur minnet - alltså ej ordagrant men definitivt en riktig beskrivning av innebörden.) Detta var också Göteborgsstrategin men då försökte man i vart fall innan skadegörelsen. Då som nu emellertid en bottenlös naivitet och flathet. 26 personer anhölls, 2 arresterades men släpptes senare. Något åtal lär det inte bli, annat än mot polisen naturligtvis. Demokratiska politiker som abdikerar sitt ansvar röjer väg för mörkare krafter, det borde vi ha lärt oss vid det här laget.
|
|
Känt statsråd felciterat ! (?) Utrikesminister Anna Lindh citeras i dagens press som följer: - Vi har haft en lång debatt i socialdemokratin och mycket osäkerhet. Vad händer? Kommer vår självständighet att minska? Det är naturligt att man är osäker, sade Lindh och citerade lundahumoristen Falstaff, Fakir: K.- utgår från att Lindh, som är en skärpt person trots sin omotiverade beundran för "I'm alright Jack" Straw, har blivit felciterad. Som den eventuelle läsaren säkert vet var det Tage Danielsson och ingen annan som uttalade sig om tvivlet på detta sätt. Fakiren Falstaff sade dock många andra saker, exempelvis: Flitigt läsa gör Dig klok Därför, läs varenda bok!
|
|
K.- vill naturligtvis inte dela Steffanies öde och bli spärrad för oanständigt innehåll så han skyndar sig att påpeka att ordet i fråga är federalism. Per Wirténs artikel Federalisterna har vaknat i Arena 1/2003 finns nu på nätet. En ytterst intressant exposé med både historiska återblickar och sammanfattningar av den nutida debatten. Wirtén utdelar intressant nog en eloge till Margret Thatchers klarsyn: hon begrep nämligen: att europeisk federalism var oförenlig med den antipolitiska nyliberalism som hon framgångsrikt argumenterade för under 1980-talet. Wirténs artikel liksom ett antal artiklar och inlägg i samma nummer demonstrerar att EU/EMU speciellt med dess federalistiska inslag i själva verket är ett vänsterprojekt. Så uppfattas det ju också i de kontinentaleuropeiska länderna medan i Sverige "vänstern" hamnat på hopplöst fel sida - den som huvudsakligen drivs av konservativa nyliberaler vilka i likhet med Berlusconi, Toni Blair, Aznar och Göran Persson föredrar att besluten tas i Europeiska Rådets stängda sammanträdesrum i stället för under demokratiskt öppna former. En annan intressant artikel är ...mot framtiden - ett konvent utan svenska röster av Ylva Nilsson. (tyvärr ej utlagd på nätet). Ylva artikulerar här den kritik mot de svenska konventsdelegaterna som i mera vanvördig ton framförts av Klipspringer ett antal gånger. Den allmänna förvirring och internationella isolering som den svenska "vänstern" hamnat i kan exempelvis illustreras av den reservation som den unge miljöpartisten Gustav Fridolin avgivit till konstitutions- och utrikesutskottets betänkande Europeiska unionens framtidsfrågor - ett konstitutionellt fördrag för EU. Fridolin skriver i sin reservation: Så länge Sverige är medlem i EU agerar vi dock med kraft, tillsammans med gröna partier från alla EU:s medlemsländer, för att göra EU så grönt som möjligt. Hur det verkligen förhåller sig med detta kan vi läsa i en intervju i Dagens Nyheter med en av de ledande gröna medlemmarna av Europaparlamentet, Johanns Voggenhuber: "Vad är det med er nordbor? Lider ni av beröringsångest? Eller är ni för fina för oss andra?" ...."Vi kan inte ha ett EU som saknar socialt ansvar....Men varför, vill han veta, var ingen svensk intresserad av den saken? En inställning helt olika den som företräds bl.a. av Per Garthon, Jonas Sjöstedt och Maj-Britt Theorin, alla personer som lever synnerligen gott i Bryssel på att förakta Europa. Ang. Sjöstedt påpekar f.ö. Ylva Nilsson att i dennes anti- EU/EMU skrift går det mesta av utrymmet åt till en uppgörelse med den övriga europeiska vänsterns argument. Oavsett vilken politisk inriktning man har vore det dock nyttigt att erinra sig att Sverige faktiskt är fördragsenligt skyldigt att gå med i EMU och att både EU och Sverige för att inte tappa ansiktet varje år får hitta på konstlade argument om att Sverige inte uppfyller de kriteria som krävs för att få vara med (i motsats t.ex. till Grekland och Portugal...). Men som Peter "Ministerposter" Eriksson så riktigt framhållit: Samarbete och fred har inte så mycket att göra med sakfrågorna Något som kunde vara nej-sidans motto - inte minst efter dagens förstamajtal.
Fotnot för säkerhets skull: Ingen tror väl på allvar att den tappra soldaten Steffanie sätter ut olämpliga saker på nätet: det rör sig om en n-k-n anka som fastnat i ett filter from Secure Computing!!! Läs gärna hennes utmärkta och välskrivna krönika!
|
Åsele, Västerbottens län, 70,6