Ja, så säger man inte. Men någon gång kan det ju vara berättigat. Och om Angela Merkel hade lyssnat på oss hade det här aldrig hänt.

I går meddelade GM:s styrelse (DE) att man inte tänkte sälja Opel (SW) till den österrikisk/kanadensiska Magnakoncernen som bildat ett konglomerat med en rysk biltillverkare och den Kreml närstående Sberbank. Förbittringen i Tyskland är stor där regering och förbundsländer gjort stora utfästelser om stöd för konglomeratet i utbyte mot att arbetsplatsrna i Tyskland skulle behållas.  Delvis skulle detta naturligtvis ske på bekostnad av Opelarbetare i England, Spanien, Belgien och Polen. Europakommissionen har reagerat men lät samtidigt förstå att man inte tänkte gå så långt som till att spräcka affären.

Officiellt meddelar GM att man nu insett hur strategiskt viktig Opel är för koncernen och att de ekonomiska utsikterna förbättrats betydligt. Det är väl troligt att detta spelat roll, förmodligen har dock en sen insikt om vilka personer man har att göra med varit avgörande. Vi berättade senast under  rubriken De stora oligarkernas dans  om den megalomaniske Frank Stronach och om den ryske oligarken Oleg Deripaska som med lånade pengar byggt upp ett jätteimperium som dock är ett finansiellt korthus.

Oleg Deripaska har belagts med inreseförbud av både USA och England på grund av (påstådda) förbindelser med organiserad brottslighet. För ett par dagar sedan kunde emellertid Die Presse berätta att Deripaska nyligen fått specialtillstånd av FBI att två gånger besöka USA där han träffat inte bara representanter för GM och Magna utan också för FBI som bekräftat att Deripaska lämnat "viktiga informationer" i utbyte mot sitt inresetillstånd, något som denne naturligtvis häftigt förnekar.

Tyskland populäraste politiker, förre industriminstern Karl-Theodor Maria Nikolaus Johann Jacob Philipp Franz Joseph Sylvester, Freiherr von und zu Guttenberg, har degraderats till försvarsminister i den nya regeringen, förmodligen därför att han motsatte sig Merkels och socialdemokraternas långtgående utfästelser för att få Magnaaffären att gå ihop. Merkel med koalitionspartner stod mitt i valkampen och ville naturligtvis inte göra något som kunde ses som ett hot mot tyska arbetsplatser. Mit solchen Leuten kann man doch keine Geschäfte machen" som baron zu Guttenberg en gång sade.

Hur det nu går med sysselsättningen i Opel/Vauxhalls fabriker i ett halvdussin europeiska länder är naturligtvis en öppen fråga. Oron och förbittringen är stor och i Tyskland tänker de anställda gå ut i en "varnstrejk" under morgondagen. Man får väl anta att strejken är mer riktad mot regeringen än mot GM.

Men vad skulle den tyska regeringen ha gjort? Det fanns ursprungligen ett kommersiellt alternativ som möjligen hade kunnat lyckas. Men när Fiat ville ta över Opel satte regeringen stopp, troligtvis av politiska skäl som hade med de tysk-ryska förbindelserna att göra. Men nu sitter man där med lång näsa. Troligtvis blir enda möjligheten att på något sätt ta hand om de som friställs när Opel rekonstrueras. I så fall sitter vi där med ännu ett vackert exempel på hur en konservativ/liberal regering måste gripa in för att hejda marknadskrafternas fria lopp.

Litet löjligt är det att idag höra börskommentatorer och andra experter i tysk teve försäkra att det här visste man om hela tiden, GM skulle aldrig sälja Opel. Om man nu visste det sade man emellertid inte något vilket vi upprepade gånger gjort här på Flarnfri schalottenlök. Men Merkel ville ju inte lyssna på oss....

Här är våra inlägg i kronologisk ordning. Men det räcker egentligen att läsa (om) den sista artikeln i listan.

Ett ödesdigert misstag 2009 05 31
Vad var det vi sa' 2009 06 02
Merkel nyktrar till  2009 06 18
Lätt sommarläsning  2009 06 30
Kort uppdatering 2009 08 26
De stora oligarkernas dans  2009 09 07


arkivlänk