"Den skiten Per Andersson" - om Bertil Sundborg och hans bok
(Bakgrund till sidan "Per och Märta. En dokusåpa från 1600-talet").
År 1967 kom en märklig liten bok ut på Bonniers: "Den skiten Per Andersson. En lycksökare från Christinas tid"av fil. lic. Bertil Sundborg. I förordet skriver Sundborg att han aldrig avsett att skriva om denne Per Andersson men att denne liksom tvingade sig på honom under hans historiska forskning om"den internationella libertiniströrelsens svenska adepter".Genom mödosam arkivforskning i Sverige, Holland, Italien och Frankrike har Sundborg pusslat ihop en fascinerande bild av protagonisterna i denna historia och därmed också av 1600-talets Stockholm och Kristinas hov. Både i text och förord ber Sundborg närmast om ursäkt för att han lagt ner tid på denna obetydlighet. Att Kungafondens och Vitterhetsakademins stipendier inneburit att han kunnat ägna sig även åt detta tycker han närmast är pinsamt. Men boken är en biprodukt, skyndar han sig att tillägga.
Men en biprodukt till vad? Och vem var Bertil Sundborg? På bokens skyddsomslag anges han som en tidigare redaktör för konsttidskriften "Paletten" men som dragit sig tillbaka som "prívatlärd" på en gård i Västergötland. Googling och sökningar i LIBRIS och Regina ger endast torftig ytterligare information. Men vi får i alla fall veta att"Bertil Sundborg och makan Aina hörde till Lagercrantz närmaste vänner och de umgicks framför allt under sommarvistelserna på Billingens sluttningar i Västergötland. Även Gunnar Ekelöf hörde till de bådas närmare vänner."Och se: i Lagercrantz betraktelse över Gunnar Ekelöf finns en hel del om Bertil Sundborg och hans hustru och deras umgänge med Lagercrantz och Ekelöf. Lagercrantz skriver bl.a. att Sundborg som vid den tiden lämnat redaktörskapet för "Paletten" försökte leva som fri författare och hade"den uslaste ekonomi". Ekelöf och Lagercrantz"grubblade över utvägar och uppvaktade stipendienämnder."Som ett kuriosum kan vi nämna att Lagercrantz påstår att Ekelöf och Sundborg hade broderier och stickning som gemensamt intresse och att Sundborg stickade en tröja till Ekelöf som tack för dennes bemödanden. Tråkigt nog blev den för stor och fick övertas av en av Lagercrantz söner. Vi vet inte om vi skall tro på den historien: bilden av Ekelöf sittande i trädgården med "anteckningsboken, en smörgås, pluntan och pipan"och "stickningen" verkar fel på något sätt.
Lagercrantz skriver om hur Sundborg"med oändlig möda dechiffrerade"1600-talsdokumenten."Hans resultat fick därigenom en egendomlig renhet. Han var obesmittad av universitetsvetenskapens tolkningar."Litteraturhistoriskt intressant är kanske Lagercrantz uppgift att Sundborg försedde Ekelöf med"uppgifter särskilt om sådant som var fördolt i det officiella livet - erotiska extravaganser, tortyrmetoder, polisrapporter."
Även i Carl Olov Sommars stora Ekelöfsbiografi finns många referenser till Sundborg men huvudsakligen som mottagare av Ekelöfs brev. Ekelöfs hustru, Ingrid, skrev:"Gunnar var mycket fängslad av Bertils lärdom, inte minst 1600-talsforskning. Bertil var en mycket fin och juste person, ömtålig och sårbar men också anspråkslös och tillbakadragen."Det är också ur Sommars bok vi knyckt fotografiet ovan av den blide privatlärde, Per och Märtas levnadstecknare, Ekelöfs och Lagercrantz vän och med den uslaste ekonomi.
