2004 02 18

EUs framtida strukturpolitik

Europakommissionen har idag presenterat den s.k. tredje sammanhållningsrapporten vilken bl.a. innehåller förslag om en ny strukturpolitik för perioden 2007 - 2013.  Vi har skrivit en längre artikel om detta förslag och försökt att analysera dess effekter på olika ländergrupper i det utvidgade Europa och mera speciellt på Sverige.  Artikeln heter, föga förvånande, EU:s framtida strukturpolitik.

bokmärk                  

2004 02 11

Europas finanser (2)

Europakommissionens förslag till ny långsiktig finansplan för perioden 2007 -2013 som vi aviserade i inlägget nedan finns nu tillgängligt. Tyvärr fortfarande inte på nätet vad vi kan se. Vi återkommer med en länk så fort som möjligt. (Update 2004 02 12 Building Our Common Future. Policy challenge and Budgetary means of the Enlarged Union 3007 - 2013 )

Vi har skrivit en längre och mera detaljerad artikel om förslaget och dess konsekvenser för Sveriges avgiftsbetalningar under rubriken EU:s finanser fram till 2013.

Själva utvidgningen av EU drar inte några större kostnader. Men Kommissionens ambitioner att förbättra integrationen och leva upp till den s.k. Lissabonstrategin innebär ökade finansiella satsningar som endast delvis kompenseras av, relativt sett, fallande jordbruksutgifter. Sverige skulle göra klokt i att understödja dessa satsningar eftersom svenska företag, institutioner, universitet osv. har goda möjligheter att få tillbaks mer pengar än vad vi betalar in. Den viktigaste uppgiften när det gäller att spara in på utgifterna måste i stället bli en kraftig reform av strukturpolitiken så att huvuddelen av medlen går till de nya medlemsländerna. Finansminister Bosse Ringholm som har kloka rådgivare i denna fråga säger till Aftonbladet:

Länder som Spanien, Portugal, Grekland och Irland kan inte fortsätta att leva på EU-bidrag när EU får fattigare medlemmar från Östeuropa. De måste också kunna vara beredda att betala.

Kommissionsförslaget skulle kunna innebära en avgiftsökning för Sveriges del  med ca 6.5 miljarder SEK år 2013 (räknat i 2004 års priser). Vad man kommer att tala tyst om är att en förskjutning av växelkursen kronor/euro med en femtioöring eller kanske en hel krona får effekter i praktiskt taget samma storleksordning. Detta har vi emellertid ingen som helst kontroll över utan kastas hit och dit i de stormiga valutamarknadernas kaotiska bränningar, om jag säger så. (Sedan mitten av december har kronans värde sjunkit ungefär 20 öre gentemot euron - det betyder nästan en miljard kronors variation i avgiftsbetalningarna 2013. Med euron hade vi sluppit denna risk. Men det är en annan historia.)

Den spännande frågorna om en eventuell EU-skatt och införande av en ny mekanism i stället för de rabatter som framför allt England men även 4 andra länder, däribland Sverige, åtnjuter skjuts fram till senare under året. Watch this space!

bokmärk                                                  

2004 02 10

Europas finanser

Europakommissionen har idag presenterat sina föreställningar om den långsiktiga finansiella utvecklingen för unionen fram till 2013.  Såvitt man kan bedöma av sparsamma pressuppgifter föreslår kommissionen ett utgiftstak på 1.14 % av BNI under perioden 2007 - 2013. Som bekant har 6 nettobetalare, däribland Sverige, i ett brev förklarat sig ovilliga att gå över 1 % av BNI för perioden  vilket ungefär motsvarar nuvarande nivå:

Gapet kan förefall stort och många kommentatorer har förutspått att blod kommer att flyta under ett par år tills dess att den nya finansiella långstidsplanen måste fastställas. I realiteten är differenserna dock inte så dramatiska: i själva verket rör sig det mesta om strukturpolitikens framtida utformning. Det finns gott om besparingsmöjligheter samtidigt som det framtida stödet skulle kunna  koncentreras mot de fattigaste delarna av Östeuropa.

Här finns en intressant motsägelse inom Sverige:  för att komma ner emot 1 % av BNI måste strukturpolitiken reformeras så att huvuddelen av stödet går till de nya medlemsstaterna. I förbifarten skulle emellertid då också stödet  till glesbygderna i Norrland försvinna.

Det kan bli en intressant inrikespolitisk strid i Sverige som ingen riktigt har varit förberedd på utom möjligen de som skrev under enprocentsbrevet.  Inte ens i EU-sammanhang kan man nämligen både äta kakan och ha den kvar.

En trolig utväg är dock att Tyskland och Frankrike släpper sitt krav på begränsning tilll 1 % mot att Spanien och Polen ger med sig beträffande röstviktningen i rådet. Sverige och övriga smålämder får då ge med sig men får å andra sidan behålla sitt regionalstöd och kan fortsätta  att förlänga landningsbanorna i Sveg och rusta upp sjöbodar i Ångermanland.

Vi återkommer om detta när mera detaljer om kommissionens förslag föreligger.

bokmärk                                                 

2004 02 09

Europas dörrvakter

Nedan finns en tabell där jag försökt att sammanställa de begränsningar av arbetskraftens fria rörlighet som kommer att gälla för de nya medlemstaterna i EU fr.o.m. maj i år. Uppgifterna är inte exakta och har hämtats ur spridda källor, huvudsakligen AFP/EU Business.

En kort rekap: Fri rörlighet för arbetskraften är en av de grundläggande fyra friheterna i EU-fördragen. Under utvidgningsförhandlingarna stod det dock klart att flera av de nuvarande medlemmar skulle komma att kräva undantagsregler. Upp till 7 år diskuterades. Självfallet väckte detta rättmätig harm hos kandidatländerna.  Ordförandelandet Sverige arbetade hårt för att komma fram till en kompromiss som kunde accepteras av alla. Den innebar att alla länder fick tillämpa restriktioner under två år och den som ville kunde förlänga detta upp till max 7 år. Endast Tyskland och Österrike förklarade sig ämna införa begränsningar under fulla 7 år. Samtidigt förklarade UK, Irland, Nederländerna och Sverige att man inte tänkte tillämpa några restriktioner (det kan ha funnits ytterligare länder i denna grupp.) Bl.a. mot den bakgrunden accepterade även kandidatländerna denna kompromiss, låt vara under tandagnisslan.

Så här ser det ut idag:

Belgien

Danmark

Finland

Frankrike

Grekland

Irland

Italien

Luxembourg

Nederländerna

Portugal

Spanien

Sverige

Tyskland

UK

Österrike

Undantagen gäller dock som regel inte Malta och Cypern. Som en kuriositet kan nämnas att Malta kommer att införa motsvarande restriktioner  för alla EU-länder, således även för nuvarande EU 15.

bokmärk                                                

(Anm.: Euroblog - Perspektiv Europa har inte uppdaterats på ett tag och överhuvudtaget ligger dess öde i vågskålen. I och för sig kommer 2004 att bli ett spännande EU-år. Redan den här veckan kommer den långsiktiga finansplanen att börja diskuteras där det famösa 1 %-brevet från nettobetalarna, bl.a. Sverige, kommer att spela en viktig roll. Avgiftssystemet är en annan fråga som kommer upp, med bl.a. den orättvisa brittiska rabatten och kanske frågan om en särskild EU-skatt! Så själva utvidgningen förstås liksom försöken att rädda EU-konstitutionen. Parlamentsval skall det också bli. Besöksstatistik och läsarreaktioner antyder dock ett begränsat intresse för denna blog efter euroomröstningen. Det råder ju f.ö. ingen brist på informationskällor och kommentarer på nätet, både svenska och utländska.)