|
Nerskräpning.nu Via U.N. Wire ser vi att FN:s miljöorganisation, UNEP, i en ny rapport visare på de små ö-staternas miljöproblem, till stor del skapade av den turism som är en av deras viktigaste inkomstkällor. The shoreline of the Pacific island of Nauru, for example, appears blue-green in aerial photos, not because of coral reefs but as a result of piles of discarded beer cans, according to the report, which found that the level of plastic waste on small islands has increased fivefold since the early 1990s. Vi har alltid hävdat att omsorg om miljön börjar hemma och att väl så viktigt som storvulna miljölagstiftningar vore att först få vanliga människor att sluta kasta papper, plast , ölburkar, cigarettfimpar och apelsinskal omkring sig. Rapporten från Nauru stärker oss tyvärr i denna uppfattning.
|
|
Klagovisa över denna torra och kalla vår
En torr och kall vår gör sommaren kort och vinterns föda fördriver Gud hjälpe, som rår, si våren går bort och liten glädje oss giver. (Lars Wivallius, 1642)
Ja, det var bara det jag ville säga.
|
|
Beslut och handling... Er krönikör tvekar om det visa i sitt beslut att inte uppdatera Euroblog och har t.v. skrivit åtminstone ett nytt inlägg. Vi får se hur det blir, men det kommer att hända mycket på detta område och Euroblog är trots allt snäppet allvarligare än Ordet. |
|
Det enda riktiga! Sista söndagen i mars går EU med omnejd över till "sommartid" eller "daylight saving time." Detta plägar rutinmässigt irritera en hel del personer (förr i världen även kossor, men de verkar ha vant sig nu) tyvärr även en av krönikörens favoritbloggare, som borde veta bättre. Ja, det är besvärligt när omvärlden inte rättar sig precis efter oss själva. Kanske beror Des irritation på att klockan alltid går fel i England. Piet Hein skrev en gång en gruk kallad "Det eneste rigtige" som er krönikör redan tidigare transponerat till svenska förhållanden: När klockan är 11 i Sverige är den 5 i USA 10 i London och 18 i Kina och 13 precis i Moskva
Nog är vi svenskar ett utvalt folk som lyckats bli födda i själva det märkliga land där klockan precis är 11 när den är 11.
Originalet är ju ojämförligt mycket bättre men det här är ett exempel på stealth blogging dvs. ett försök att flyga under copyrightradarn.
|
|
Från Kara Mustafa till Starbucks Chadie citerar en ny blog Jorun.nu (vilka förväxlingsmöjligheter!) som har hittat en föregångar till sentida kommunikationsformer: I 1600- och 1700-talet kaffehus i Wien och London diskuterade man dagens aktuella frågor Åtminstone vad gäller Wien är det nog inte alldeles korrekt att hänföra kaffehuskulturen enbart till 1700-talet och tidigare. Den har funnits kvar till senaste tid och existerar i viss mån fortfarande, Internet och bloggning till trots. På kaféet kunde man tillbringa större delen av dagen, läsa tidningar eller medförda böcker, skriva brev och naturligtvis diskutera i all evighet med likasinnade eller oliksinnade. En särställning intog Café Central som under långa perioder blev en träffpunkt för politiker i exil och senare för litteratörer och journalister. Lenin, Stalin och Trotsky har suttit där och smidit sina planer, måhända inte samtidigt. Hitler var där men hade nog inte råd att gå särskilt ofta. Robert Musil, Franz Kafka, Oscar Kokoscka och troligen Mahler var andra stamgäster. Fortfarande finns inte så få sådana kaféer kvar i Wien men ett bekymmersam problem för kulturpolitiken är att de trängs ut av italienska och amerikanska (!) kedjor. Starbucks har fattat ordentligt fot i Wien. Kaffet infördes enligt traditionen under den s.k. andra turkbelägringen 1684. En polsk spion smög sig in i Kara Mustafas läger och hittade en säck med mystiska bönor. (Det fanns alltså knappast några kaféer här på 1600-talet.) Skulle alltså ett land som försett Europa med såväl kaffe som kåldolmar inte få vara med i EU? Lova nu att inte tala om det här för några österrikare: Er krönikör tycker faktiskt att kaffet på Starbucks är godare. Vi gynnar faktiskt oftare dessa lokaler och t.o.m. McDonalds snarare än de fina gamla kaffehusen. Anledningen: rökning är inte tillåten där medan man som regel måste medföra täljkniv för att skära sig igenom luften i traditionella lokaler.
|
|
Blogjam i vårtid TV-intervjuare: Do you feel like your life is too complicated? Modern kulturikon: Too complicated? Sometimes it's a little, you know, but I think there's just an energy there that's very cool.
Till er som förgooglade er och hamnade på När jag ändå har ordet...när ni sökte efter:
Otäcka bilder - Sedan Du besökte oss har vi publicerat åtminstone en sådan, se här.
Politikers brutna löften - Vi lade märkte till att Du bara fick 14 träffar (!) hos Google vilket tydligt visar att G. inte är det allvetande orakel som ett par av våra favorit- bloggare vill göra gällande.
flyg vers - Här är en: Inga kunder! SAS slås sönder. (ett s.k. 08-rim.)
vad innebär ordet lag? - Lag är en kryddad lösning av socker eller ättika som används för konservering. Föråldrat använt också i betydelsen "organiserad grupp av personer som samverkar för en bestämd uppgift" exempelvis "fotbollslag." Under epoken Lars-Thommy har denna betydelse dock blivit djupt diskrediterad. Tidigare fanns också "lag" i betydelsen "samhällelig norm som medborgarna är skyldiga att åtlyda då de i annat fall bestraffas." En sådan norm gick ut på att man inte ostraffat fick mörda andra personer - av finansiella skäl har detta numera upphävts.
I en kommentar till en annan favoritblog har vi har också hittat ett nödrop från en spansk vetenskapsman som vi inte vill undanhålla er:
I´ve no idea of swedish so I don´t really know where I´m writting to.....Anyways, I´m a spanish doctorate who is working on the influence of english over the swedish language.
I´m interested in the power of the english original version programmes on swedish tv or other media. But in fact anything related to the topic will be helpful.
Finding data in Spain about Sweden is difficult, so I´d appreciate someone giving me a hand.....
Låter som en uppgift för John Eje Thelin.
Förvånad not: Erbjudandet om den hemliga kod som behövs för att få rösta på "Svensktoppen" var allvarligt menat men har inte lockat någon. Krönikörens uppfattning var annars att musikintresset var stort bland svenska bloggar: Gärningsmannaprofilen liksom Klocklös diskuterar ju ofta modern musik i sina spalter. Ja, t.o.m. Chadie visar sig ju "doing the omoralisk, schlagerfestival." Det är bara en omgång kvar, 28/3. Skicka en mail.
|
|
Citizen Cam
Med anledning av terroranslagen i Spanien har Österrikes inrikesminister, Ernst Strasser, föreslagit att videoövervakningen i Wien och andra städer i Österrike skall utökas kraftigt. Praktiskt taget på alla offentliga platser, i parker, tunnelbana och andra kommunikationsmedel skall videokameror finnas uppsatta. Till skillnad från vad som nu gäller skall myndigheterna också få spara filmerna, analysera dem och använda dem i framtida spaningsarbete.
Självfallet har detta väckt en hel del oro och harm i mera "liberala" kretsar som fruktar intrång i den personliga integriteten och så. Inrikesminister Strasser hade emellertid ett lysande exempel på att det inte alls behöver gå så illa, tvärtom. I Islands huvudstad Reykjavik förekommer nämligen praktiskt taget ingen gatukriminalitet eller gatuvåld, troligen heller ingen terrorism. Detta har åstadkommits genom att man monterat upp 400 videokameror i staden som sänder 24 timmar om dygnet. För att slå vakt om rättsäkerheten är 100 av dessa kameror avdelade till att bevaka polisen själv som alltså därigenom knappast vågar överträda sina lagliga befogenheter. För att åstadkomma fullständig transparens och lugna medborgarna sänds dessutom alla bilder direkt, live, i en särskild tevekanal som på kort tid blivit Islands mest populära teveunderhållning!
Inrikesministern hade sett detta i en dokumentärfilm i TV-kanalen Arte vilket han triumferande meddelade vid en speciellt inkallad presskonferens. Med en sak lyckades han definitivt: islänningarna fick sig ett gott skratt. Den föregivna dokumentärfilmen, Citizen Cam, var nämligen i själva verket en spelfilm med kända isländska skådespelare och avsedd som ett inlägg i debatten om just videoövervakning. ("Österrikes inrikesminister" heter på isländska: innanríkisrádherra Austurríkis" - bara en sådan sak!)
Den som vill se filmen skall strax få en länk. Först vill er krönikör emellertid varna för att det krävs ett speciellt program från Apple för att se det hela och detta program är minst lika aggressivt som RealPlayer som Tomas Jogin nyligen skrev om och kommer att försöka ta över hela din computer. Sen är det litet lingvistiskt krävande, filmen är inspelad på isländska och på den här kopian är det en voice-over på franska. Men det var allt jag kunde hitta. OK? Citizen Cam.
Andra roliga -och tänkvärda- pseudodokumentärer är ju exempelvis Forgotten Silver gjord av Peter Jackson innan han började filma sagoböcker samt Konspiration 58, ett svenskt försök i genren. (Dessa två länkar går till vanliga websidor, själva filmerna rekommenderas dock allvarligt om ni kan komma över dem.)
Förresten kör ni väl redan Apple allesammans, suckers!
Not: För er i Sverige som kan se Arte (tyska eller franska) vill vi rekommendera dokumentären (riktig den här gången) Saddams Rache som sänds på onsdag kl 15 eller på tisdag 20:45. Den är gjord av Österrikes bästa TV-journalist, Antonia Rados som definitivt inte kan få jobb på den statskontrollerade televisionen här men som dessbättre säkert inte heller vill ha det.
|
|
Motorsågmassakreraren
|
|
Se upp unga damer!
Bilden tagen på (gamla) vägen mellan flygplatsen och stadscentrum. Vi har + 23 grader här idag och har för första gången i år kunnat sitta ute vid Donaustranden på vår favoritrestaurang och äta Zander nach Serbischer Art (OBS inget politiskt statement OBS, bara gott) nedsköljd med en Achtel Steinfeder från Wachau. Våren är alltså här nu men nästan en månad för sent. Den brukar vara i någon vecka och exploderar sedan i full sommar med tillhörande överhettning.
|
|
Ars scribendi eller konsten att skriva enligt fastställda regler den ena regeln förefaller oss underbarare än den andra och undantag esomoftast höra till regeln. Men vad som är gillat och stadfäst såsom rätt, det skall också vara rätt. Aug.Bondeson: Skollärare John Chronschoughs memorarer
Dagens Nyheters översta språkauktoritet, Catharina Grünbaum, har fått Lars Salviuspriset och vi får veta att: Lars Salvius hade ett tryckeri i huvudstaden och långt före den etablerade språkvårdens tid insåg han vad reda i språket var värd, säger Catharina Grünbaum. Jawohl, Frau Hauptbahnhof! Ordnung muss sein. En som insett detta är tydligen också en viss William Schtonk som nyligen citerats här och var i de högre skikten av bloggosfären: A sentence should contain no unnecessary words, a paragraph no unnecessary sentences, for the same reason that a drawing should have no unnecessary lines and a machine no unnecessary parts.
Grünbaum har fått priset för
"målmedvetet och mångårigt arbete med att sprida vetenskapliga rön och väcka diskussion på ett område som berör gemene man: vårt svenska språk "
Men möter denna prismotivering verkligen de Schtonkska kraven? "Målmedvetet och mångårigt" - Catharina hade väl knappast fått priset om hon skrivit alldeles planlöst och t.ex. alldeles nyss börjat som etablerad språkauktoritet. "Arbete" - självfallet får man inget pris för något som inte kräver en viss arbetsinsats. "Sprida vetenskapliga rön" - vi får väl ändå hoppas att hon inte sprider ovetenskapliga och lekmannamässiga rön. "Väcka diskussion" - om hennes skriverier varit alldeles likgiltiga och inte fått någon att reagera hade hon säkert inte heller fått priset. "Ett område som berör gemene man" - det är däremot viktigt: uttrycket "gemene man" används enligt Norstedts svenska ordbok av personer "i hög social ställning" vänligt och kamratligt "på ett nedlåtande sätt i umgänge med enkelt folk." Så är det nog i det här fallet. Men Catharina skriver väl även för enklare kvinnor? Till sist: "vårt svenska språk." Det är klart att det är vårt språk som Catharina skriver om inte norskarnas eller ryskarnas eller andra samojeders. "Svenska" - det följer ju av sammanhanget liksom "språk" - det är ju vad det hela handlar om.
Prismotiveringen kunde alltså i all enkelhet ha lytt:
På ett område som berör gemene man och kvinna.
Då hade det inte funnits ett onödigt ord, precis som det -för att återvända till den Schtonkska definitionen- på en teckning av Albrecht Dürer inte finns ett onödigt streck låt vara att det är just därför att det är Dürer som tecknat alla strecken. Eller på en maskin av Jean Tingueley - inte en onödig del.
Lars Salviuspriset - möter det ordet för övrigt alla kriterier för tillåten särskrivning? Det bör väl heta Larssalviuspriset?
Not: Herr T. Nisse som läser korrektur på Ordet påpekar att den citerade auktoriteten heter Strunk och inte Schtonk. Som möjligen någon eventuell läsare märker är det dock fråga om ett medvetet stilgrepp, låt vara s.a.s under bältet.
|
|
EU-polisen spärrar in kazaaanvändare. Mymarkup.net bloggar i förbifarten om en artikel i Wired som vet att berätta att Europaparlamentet har godkänt
Svenska politiker måste väl ha varit delaktiga i detta även om vi inte kunnat läsa något i svensk dagspress utan får informationen från en amerikansk tidskrift via Erik. Eller kanske stod det någonstans mellan Knutby och schlagerfestivalen. EU-institutionernas webplatser är notoriskt svårgenomträngliga och konsumentovänliga. (Kan inte EU ge Jonas Söderström ett konsultuppdrag?). Såvitt er krönikör kan se har dock följande skett. I Europaparlamentets plenarsittning den 9/3 som godkände förlaget var samtliga svenska ledamöter närvarande utom Per Garthon. Det kan betyda två saker: antingen att herr Garthon hade annat för sig eller att han var hederligare än del kollegor. Det är nämligen väl känt att en signatur på närvarolistan långt ifrån alltid innebär att man också verkligen varit närvarande. Däremot innebär det att traktamente utbetalas. Ingen svensk yttrade sig dock i diskussionen. Hur de röstade kan man inte se: det finns angivet i "annex 1, item 23" som dock inte verkar vara tillgängligt på parlamentets website. Praktiskt. Förslaget, vars huvudsponsor var Janelly Fourtou hustru till Vivendichefen Jean-Rene Fourtou, bereddes dels i industrikommittén, dels i lagkommittén. I industrikommittén representeras Sverige intressant nog av Per Garthon (mp) och Marianne Eriksson (partibeteckning 'grön vänster' - vet ej om det betyder v(pk) eller mp) samt socialdemokraten Hans Karlsson. Ingen av dessa förtroendevalda var närvarande när kommittén diskuterade detta förslag. I lagkommittén sitter Charlotte Cederschiöld (m) och ovannämnde Hans Karlsson. De råkade också vara frånvarande just när lagkommittén godkände förslaget. Kanske satt de i kafeterian och diskuterade offentlighetsprincipen. Nu tar det ett tag innan förslaget ev. blir gällande lagstiftning. Först skall det godkännas av rådet (Thomas Bodström) i april - det väntas tydligen ske utan problem. Sen skall riksdagen införliva förslaget i svensk lagstiftning med minimala möjligheter att påverka detsamma. Er krönikör har ingen som helst möjlighet att bedöma om förslaget i någon mening är "bra" eller kanske tvärtom "dåligt." Vi noterar dock att praktiskt taget alla möjligheter att påverka förslaget har försummats . Möjligheten att gnälla i efterhand om hur hemskt allting är återstår dock givetvis.
Fotnot: En österrikisk ledamot av Europaparlamentet har ägnat sig åt privatspaning av hur ledamöter skriver på närvarolistor utan att verkligen vara närvarande vid sammanträdena. Tyvärr har han dock delvis använt halvskumma metoder (smygfotografering samt smärre handgemäng såsom vridande av pennor ur kollegors händer osv.) Han har enhälligt uteslutits ur den socialdemokratiska fraktionen. Beroende på vilken politisk inställning man har är anledningen antingen att han kränkt kollegornas personliga integritet eller att han avslöjat traktamentsfiffel.
|
|
Ett politiskt mord Tänk er en politisk mördare med bakgrund från ett revolutionärt och kaotiskt land. Mordoffret har kraftigt fördömt politiska våldshandlingar i detta land - handlingar som andra anser vara ett legitimt och nödvändigt försvar av den förhärskande ideologin. Arresterad vägrar mördaren att avslöja sitt motiv eller kommer med olika, förvirrade och motsägande uppgifter. Han säger sig ha sympatiserat med sitt offer men något gick fel, han kan inte riktigt förklara vad. Rättspsykiatrisk undersökning visar att han är fullt straffmyndig trots en traumatisk barndom, ett antal sociopatiska mekanismer och irrationellt beteende riktat mot lag och ordning. En farlig individ. Trots de uppenbara politiska aspekterna finner myndigheterna, åklagare, advokater och domare, ingen anledning att ifrågasätta hans orubbliga vidhållande att han var ensam och handlade helt på eget initiativ och utan kontakt med någon annan. Det är också bekvämast så: en politisk dimension skulle föra med sig besvärliga komplikationer både internt och i förhållande till ett antal andra länder. Gärningsmannen har goda förhoppningar om att hans straff kommer att förkortas avsevärt vid gott uppförande. Det är regel snarare än undantag. Och han tänker uppföra sig gott. Han vet att så länge han håller fast vid sin historia och inte förråder sina uppdragsgivare kommer dessa att ta väl hand om honom om några år när han får påbörja sin frigång. Han kommer att vara försörjd för all framtid på ett sätt som han aldrig kunde ha räknat med i sin stormiga ungdom. Hans namn var Jaime Ramón Mercader del Rio Hernandez och hans offer var Lev Davidovitj Bronstein, mera känd som Leon Trotsky. I stort sett gick hans plan efter beräkning, bortsett från att han fick sitta av hela strafftiden, 20 år. Mordet skedde år 1940 men inte förrän 1953 började hans historia att uppvisa sprickor och sanningen avslöjas. Lavrentij Berija och hans hantlangare, en sovjetisk infiltratör på Harvard, de berömda mexikanska målarna Rivera och Siqueiros, sedermera nobelpristagaren Pablo Neruda var alla inblandade på något sätt. Och inte minst tre tragiska kvinnogestalter: Ramóns mor som bokstavligen offrade hela sin familj i kampen för Stalin, Frida Kahlo, Riveras hustru och numera feministisk kultfigur samt den olyckliga Sylvia Ageloff från Brooklyn som hela sitt liv blev orättvist beskylld för att ha smugglat in sin älskare, gärningsmannen, i Trotskys hushåll. Mercader dog många år senare, ordensbeprydd och efter att ha haft viktiga och betrodda ställningar i Tjeckoslovakien och på Kuba. På avdelningen Kåserier och berättelser på denna site har jag just lagt in en berättelse om mordet på Trotsky och om den mytbildning som uppstått omkring denna händelse. Döden i Coyoacán: Slutet på historien. Kärlek i Mexico. Dådet. Mytbildningen Klipp ur arkiven - några bilder och texter ur FBI:s arkiv. Sådana politiska intriger förekommer givetvis inte längre och allra minst i ett neutralt och allmänt välvilligt land utan några yttre fiender.
|
|
Till 99 procent
I morgon är det parlamentsval i Spanien. Kommentatorer i utlandet har ansett att det skulle missgynna regeringen om det visade sig att islamisterna var skyldiga. Alla som varit kritiska mot Spaniens stöd till USA i Irak skulle då på något sätt "straffa" regeringen för att ha dragit olycka över landet. Möjligtvis. Men vi tror snarast att reaktionen blir den motsatta: Oavsett politisk åsikt reagerar man nog mot att utomstående krafter försöker att påverka inhemsk politik, speciellt med terroristiska metoder. En uppslutning bakom regeringen skulle då vara trolig. El Pais rapporterar dock om demonstrationer utanför regeringspartiets lokaler med kravet "vi vill veta sanningen innan vi röstar." Uppdatering: Demonstrationerna mot regeringspartiet sprider sig tydligen från Madrid till andra delar av Spanien. Mariano Rajoy, huvudkandidaten som väntas efterträda Aznar, uppmanar demonstranterna att "avsluta denna illegala demonstration." Uppdatering 2: I en kommentar nedan hänvisar Julio Sueco till en artikel från Reuters som ger mera detaljer. Tack.
|
|
Vilken dålig musik är minst sämst om jag säger så? Av någon outgrundlig anledning har en familjemedlem blivit utsedd av Sveriges Radio att ingå i juryn för programmet Svensktoppen den 7/3 (för sent), 14/3, 21/3 och 28/3. Senaste gången er krönikör lyssnade på detta program låg Per Myrberg i topp med "Trettiofyran" (svensk text av Olle Adolphson, faktiskt.). Hootenanny singers var rätt bra också minns vi. Och Hep Stars. Om någon vill ha den hemliga koden som krävs för att kunna rösta så skicka en mail. (First come, first served) Men ni får lova att inte rösta på Brittni Spirsch eller några andra halvnakna tonåringar. |
|
Madrid
El Pais skriver: En el plazo de unas horas, el ministro del Interior, Ángel Acebes, ha pasado de asegurar que ETA estaba detrás de los atentados de Madrid a sentenciar que “no se descarta ninguna línea de investigación”. Al parecer, el hallazgo de siete detonadores y una cinta en árabe en una furgoneta relacionada con los atentados abre esta hipótesis. Le Monde skriver: Mais une casette avec des versets du Coran en arabe et sept detonateurs ont été retrouvés dans une camionette à ..Henares...point de départ des trains visés.
Enligt obekräftade uppgifter skulle al Quaida således i ett brev till en arabisk tidning (i London) ha bekänt sig till dådet. Svårt att veta vad det är värt. ETA borde emellertid ha förstått att ett attentat som dagens skulle rensa bort även den sista rest av sympati som man kunnat ha ens i Baskien. Å andra sidan har baskiska experter i TV här förklarat att det vore praktiskt taget omöjligt för utlänningar att ha den detaljkunskap om Madrid och tågtrafiken som vore nödvändig för ett så välplanerat attentat
|
|
Fäfot är vad bloggandet på Ordet ligger för just nu eftersom er krönikör för tillfället tvingas ägna sig åt den icke-virtuella världen mer än han kanske skulle önska. Hinner dock notera att Chadie retar upp sig på Phil Collins. Det orkar inte er krönikör göra men tar tillfället i akt att publicera en bild han tog under en av sina mållösa vandringar genom staden:
"First final farewell tour", sen, antar vi, "Second final farewell tour" osv. Det kan ju hålla på ett tag. and that's how the money rolls in
En sak till: Med sorg i hjärtat ser er krönikör att Olle Adolphson avlidit. Tyvärr lär väl Gustav Lindströms visa få ny aktualitet när nu tävlingen om Slussens framtid tydligen är avgjord trots att vi inte fått veta resultatet. Som tidigare antytts på denna plats kommer säkert förslaget Intermezzo att vinna såsom varande det gulligaste och politiskt mest korrekta (såvida det inte blir Smultronstället.) Se: Det slutgiltiga avlivandet av Gustav Lindström. sen sitter vi där och hurrar och tycker skjortan är trång eru me' på den?
|
|
Ordet väljer fel sida I dagen Dagens Nyheter, nätupplagan, finns en artikel om arbetssituationen i skolan baserad på en studie från lärarförbundet. (Det framgår inte vem som skrivit artikeln med vi antar att det är någon från nämnda förbund.) Er krönikör ställer sig visserligen något skeptisk till de slutsatser som redovisas men fäster sig vid följande passus: I undersökningen svarar mer än varannan lärare att det också finns enklare arbetsuppgifter som lika gärna eller bättre skulle kunna utföras av andra yrkesgrupper. Det handlar till exempel om lunchrelaterade arbetsuppgifter, som diska, duka, och matlagning; administrativa arbetsuppgifter, som ekonomiansvar, vikarieanskaffning och datatekniskt ansvar; samt städ- och vaktmästeriuppgifter, som reparationer och tvätt. Allt detta skulle mycket väl kunna utföras av andra. ("Lunchrelaterade arbetsuppgifter" - I love that....) Ja, så är det ju inte bara i skolan utan inom större delen av den offentliga sektorn. Nu är det dock tyvärr så att om man skulle låta "andra yrkesgrupper" göra detta jobb så blev det i stor utsträckning fråga om lägre betalda personer kanske med överrepresentation av kvinnor och invandrare. Möjligen skulle dessa personer vara glada över att ha ett ordentligt jobb och betald anställning under ordnade former. Vår moraliska kompass visar dock obönhörligen på att det trots allt skulle vara fråga om "utnyttjande av utsatta grupper", "pigjobb" osv. Framför allt skulle det vara ett brott mot gullighetsprincipens grundsats nr. III(c), andra paragrafen, att var och en skall ta rätt på sin egen sk-t. Så det går nog inte. Då är det bättre att magistern diskar själv. Ungarna? Nej, dom får inte diska. Det faller under FN:s barnarbeteskonvention. Datatekniskt ansvar? Nej, då skulle dom bara sitta och spela "mydoom" eller vad det heter. Er krönikör läste också att vissa myndigheter är förtvivlade över att andra myndigheter inte anser sig ha tid att beivra mindre svartjobb i hemmen. Utlänningslagen duger tydligen inte och skattemyndigheterna har inte råd. Så nu skall det lagstiftas så att man kan klämma åt dom j-vl-rn- på ett billigare sätt. En annan möjlighet hade väl varit att avkriminalisera städjobb i hemmet så som man ju i praktiken gjort med smärre narkotikabrott. Men det skulle ju återigen strida mot gullighetsprincipen att underlätta pigjobb. (Strängt taget förstår er krönikör inte varför den typen av arbete nervärderas: hårt och otrevligt som det ofta är borde väl utövarna åtnjuta all aktning och uppskattning, även pekuniärt. Men det är väl med det som Tage Danielsson skrev om sexualiteten: det är något fult med det hela fast ingen vet vad det är.) Vi övergår nu till kafferastrelaterade arbetsuppgifter men vill understryka att vi inser att vi nu ställt oss utanför den svenska anständighetens gränser. Krönikören vill dock försäkra eventuella läsare om att han trots allt är en snäll person som gillar blommor och små barn och ofta hjälper sin fru med dammsugningen.
Friskivningsnot: Vis av skadan skyndar sig krönikören att påpeka att det där med dammsugningen var s.k. ironi. (Norsteds: i = "skenbart uttryck för uppskattning som i verkligheten innebär kritik eller hån." Vi har naturligtvis pigor som gör sånt. |
|
Folkets mening Medan vi väntar på valresultaten från Grekland kan vi konstatera att det två provinsvalen i Österrike gav ett något märkligt resultat. Både i Salzburg och i Kärnten gick socialdemokraterna mycket starkt framåt på regeringspartiets, ÖVP, bekostnad. Även de gröna gjorde imponerande vinster. I Salzburg förlorade FPÖ starkt vilket varit trenden i alla val i Österrike sedan något år tillbaka. Utom i Kärnten då, Jörg Haiders hemland. Där lyckades FPÖ t.o.m. något öka sin röstandel och därmed förhindra att socialdemokraterna tog över guvernörsposten vilket man egentligen räknat med. Valresultatet kommer att få konsekvenser för regeringen. Trots att Haider inte har någon formell funktion vare sig inom parti eller regering är det ändå i hans hand som alla trådar samlas. Till att börja med kommer det med säkerhet att, helt oväntat, bli en tredje kandidat i presidentvalet - förmodligen till stor nackdel för regeringskandidaten, utrikesminister Waldner. Nyval kan inte heller uteslutas. Att Haider är en post-nazist som omhuldar de dunklaste sidorna och grupperna från Österrikes förflutna, att han umgåtts med Saddam och Ghadaffi osv. spelar ingen som helst roll här. Regeringen har nyligen genomfört en reform av pensionssystemet för att spara pengar. Att detta innebär att pensionerna sänktes var ju klart men när det verkligen blev mindre pengar på kontot blev det ett ramaskri. Ordföranden för ÖVP:s ungdomsförbund förklarade helt käckt att det ju bara rörde sig om "tre korvsmörgåsar" i månaden - inte mycket att bråka om. Haider lovade däremot att kompensera förlusterna ur provinsens egen budget - olagligt, men populärt. Enligt opinionsmätningarna vann han 3 procentpunkter över en natt på detta. En detalj: Ghadaffi är ju numera snäll enligt vad vi förstår. Haider har inte varit sen att påpeka detta och att han var mera förutseende än den övriga världen som först nu står i kö utanför tältet för att göra affärer. Nu väntar vi på Sverigevännen Papandreou.
Uppdatering: Ja, det gick ju inte så bra för Giorgios Papandreou som lärde sig tala svenska när han bodde med sin pappa Andreas i Stockholm sedan denne, helt oväntat, blivit utsläppt ur överstarnas fängelsehålor. Men för Greklands och EU:s del lär det inte bli så stor förändring. Grekland är på god väg att bli EU:s nästa success story efter Irland. Hoppas bara att de klarar av de olympiska spelen!
|
|
Byråkrati och marmelad Någon minnesgod och eventuell läsare av Euroblog (åtminstone för tillfället insomnad) erinrar sig kanske den våldsamma strid om beteckningen "marmelad" som bröt ut här i Österrike sedan EU-kommissionen, efter påtryckningar från Toni Blair, bestämt att beteckningen "marmelad" endast fick används för produkter gjorda av citrusfrukter. Resten fick kallas "jam" eller på tyska "Konfitüre", på svenska gissningsvis "sylt." Idag meddelades triumferande i press och TV att det lokala motståndet och inte minst en Nibelungenkamp av den provinsguvernör som just nu försöker att bli ny förbundskansler lyckats besegra centralbyråkratins paragrafsprutande drake i Bryssel. Det är återigen fritt fram för aprikosodlarna i Wachau att sälja aprikosmarmelad. Det tappra småfolkets seger över Brysselbyråkratin. Vad man däremot inte alls berättar är att när beslutet fattades 2001 beviljades utan vidare spisning undantag åt alla som begärde det, vilket visade sig vara Danmark och Grekland. Österrikes delegation var emellertid ute och fikade vid tillfället och missade att begära undantag, vilket man nu i efterhand beviljats. Jag vet inte om ni tillverkar lingonmarmelad eller dylikt i Sverige men i så fall kan ni ju tipsa jordbruksministern om att det inte är för sent ännu så kan hon också få en pluspoäng, vilket hon kan behöva efter att ha sällat sig till den ländergrupp som vill tillåta genmodifierad majs i EU, förmodligen för att inte göra Bush ännu mera arg på oss. För att glädja eurofoberna bland sina eventuella läsare publicerar er krönikör här en författningstext från Bryssel, men talar inte om vad saken gäller. På så sätt kan ni använda den efter eget tycke och i det sammanhang ni tycker att det passar bäst. Furthermore, only traditional expressions in the official language of the third country in question can be authorised. The use of a traditional expression in a language other than the official language of a third country is only allowed if the national legislation of this country provides for the foreign language in question and the said language has been in continual use in the country for a minimum of 25 years.
|
|
Känt centraleuropeiskt land visar upprörande brist på politisk mognad! Efter Malta har nu också Ungern förklarat att man kommer att införa en reciprocitetsprincip beträffande utländsk arbetskraft: de länder som tillämpar retriktioner för arbetskraftsinvandring från Ungern kommer själva att mötas av sådana. Möjligheterna till social turism från Norrbotten till Székesféhérvár och Kiskunfélegyháza blir alltså ytterst begränsade. Cet animal est très méchant quand on l 'attaque, il se défend.
|
|
Euroblog uppdateras t.v. inte Euroblog kommer t.v. inte att uppdateras. En del notiser om europeiska frågor kommer förmodligen att återfinnas här på När jag ändå har ordet... Jag kommer också att med ojämna mellanrum skriva en del längre Europainriktade artiklar på Perspektiv Europa. Sådana artiklar kommer också att annonseras här på "Ordet." |
|
En förnedringspotential i Habermas anda
-Vad gör Du själv här, muttrade K.- ertappat. Den här gången var jag emellertid fullt beredd att ge ett svar som skulle platta till den gamle lärdomssnobben. - Jag skall bara lämna tillbaka första numret av The Anti-Jacobin Review från 1798, som jag haft hemma några dagar för att i detalj studera James Gillray's "The promis'd Installment of the High Priest of the THEOPHILANTROPES, with the Homage of Leviathan and his Suite" vilken som Du säkert vet är riktad mot de franskinspirerade elementen. Precis som Bush och hans freedom fries, tillade jag belåtet. Jag var nämligen säker på att K. inte visste mycket om jakobiner. - Det där är bara trångsynt ytlighet, avgudadyrkan och opåkallad uppmärksamhet mot adiafora och tomma skuggor, genmälde K.- nedlåtande. Nu hade jag honom: - Du kan inte komma undan genom att citera från Shadows of Cavernous Shades: Charting the Chiaroscuro of Realistic Computing som Du hade hoppats att få föreläsa om på parapsykologiska instituitonen vid Lunds Universitet ! , sade jag triumferande. K.- drog sig snabbt tillbaka men genmälde snabbt: -Må så vara men vad jag menar är att det numer inte ger någonting att hålla på med sådana där gamla saker. I form av forskningsanslag menar jag. Därför koncentrerar jag mig nu på modernismens förnedringspotentialer men i ett medierat perspektiv. Jag är nämligen övertygad om att familjerna i en mediapedagogisk kontext har blivit reflexiva processer och bör studeras som sådana. I motsats till Habermas synlighetsbaserade offentlighet, om jag säger så. Jag tog ett hastigt farväl av K.- Väl hemma tittade jag igenom en av de bästa bloggarna som följer modern forskning. Mycket riktigt, precis som jag misstänkte, det var knyckt, knyckt, knyckt! Förnedringspotentialer....! Men i ett måste jag ge den kuslige kufen rätt: det finns pengar att hämta både här och där. Man måste vara öppen för paradigmförändringar, det kan löna sig. Jag tog Norsteds svenska ordbok ur hyllan och slog upp "mediapedagogisk" men där stod ingenting.
Hjälpsam not: Alla länkar går till välrenommerade svenska bloggar eller tidningsartiklar och inte till några krångligheter. Titta gärna. (Med vederbörliga ursäkter till Erik Stattin och Håkan Kjellerstrand)
|
|
Off to a bad start Er krönikör har lagt sig till med den tråkiga vanan att titta på Dagens Nyheters nätupplaga varje morgon. (Ja, jag vet, men jag har det helt under kontroll och kan sluta när jag vill.) Ser idag att det var v(pk) som räddade mp kvar i riksdagen vid förra valet. ("Kamrat 4 procent.") Vill påpeka att Ordet redan tidigare i veckan uppmanade Peter Eriksson att bevilja asyl åt de vänsterister som kommer att utrensas. Det vore väl en väntjänst så god som någon? Vi ser också att arbetsmiljöinspektören vill låta åtala Thomas Bodström för att Sveriges häkten är överfulla. En något obetänkt åtgärd - om åtalet blir framgångsrikt blir det ju ännu trängre där.
|
|
Ett yndigt land Enligt Aftonbladet har en EU-institution för livskvalitet kommit fram till att Danmark är Europas lyckligaste land. Inte mindre än 97 % av danskarna är nöjda och glada. En liknande studie publicerade för ett par år sedan och resultatet förklarades då med att i motsats till andra folks så ökar den danska förnöjsamheten i kristider eftersom förväntningarna då sänks. Dagen Nyheter skrev då (tyvärr inte längre länkbart) litet försmädligt och fördomsfullt om "detta öldrickande och lakritsätande folk." Fast nog är det riktigt att man redan i Köpenhamn kan se folk som dricker öl och röker cigarrer på morgonen och detta alldeles utan att ha dåligt samvete som det verkar. Den gode Erik nämner i ett färskt inlägg Mary Wollstonecraft. Nämnda dam skrev i sin reseberättelse A Short Residence in Sweden, Norway and Denmark att danskarna t.o.m var världens lyckligaste folk, oklart på vilka grunder. Er krönikör citerar emellertid en diktare vid namn Benny Andersen (dansk): Livet er inte det vaerste man har om lidt er kaffen klar
Visst är det så.
Besserwissernot: Mary Wollstonecraft var, som vi vet, en feminist avant la lettre ("Vindication of the rights of woman") och mamma till den berömda Mary W. Shelley som trots att hon var gift med skönanden P.B. Shelley ändå lyckades skriva "Frankensteins monster." ("Frankenstein or The modern Prometheus.") 10 gånger mera läsvärd än exempelvis Hymn to Intellectual Beauty som hennes make totat ihop.
|
|
Inte ens en fars Er krönikör ser att fraktionstriderna är i fullaste gång hos v(pk) med Lars Ohly som Lenin, en viss Pernilla Z. som någon sorts Krupskaja kanske och Johan Lönnroth som Trotsky. Lönnroth får passa sig - hos ung vänster kanske man redan slipar isyxan. Kanske kan han söka asyl hos miljöpartiet? |
Det måste bli en uppdatering till idag. Er krönikör läser nämligen i Aftonbladets nätupplaga att Michael Treschow tydligen är på gång att "ta över ordförandeskapet i Svenskt Näringsliv". Har ni blivit alldeles blindgalna? Skulle ni köpa ett begagnat kylskåp av denne man? Om ni jobbar i hans företag kommer ni snart inte heller att ha råd med det, även om ni skulle vilja.
...
El Pais, nätupplagan, skriver i kväll att centrala underrättelsetjänsten i Madrid "till 99 %" är övertygad om att attentatet har utförts av radikal-islamska grupper. 3 marockaner och 2 personer av indiskt ursprung har anhållits och ytterligare två spanjorer med indisk bakgrund håller på att förhöras. ETA-spåret verkar kallna alltmer.
I nationalbibliotekets s.k. prunksal stötte jag på min flyktige bekant E. Klipspringer, till synes försjunken i tankar inför en av de barocka väggmålningarna vars motiv och gestaltning idag ingalunda kan anses vara politiskt korrekt och feministiskt. (Egentligen märkligt att damerna i gamla tider tydligen drog ut i fält s.a.s. "topless." Måste ha varit både kallt och opraktiskt.) Naturligtvis ville jag inte försumma ett tillfälle att störa honom och frågade omedelbart vad hans ärende var.