UN Wire rapporterade igår om en ny rapport från Human Rights Watch om hur regeringen i Sudan fördrivit hundratusentals människor med internationella oljebolags goda minne.
According to Human Rights Watch, statistics from the Sudanese government and oil companies show that 60 percent of the $580 million in oil revenue in 2001 was absorbed by the military for weapons purchases abroad and development of a domestic arms industry.
Det är naturligtvis knappast vad Sudan, en gång Afrikas kornbod, nu ett av världens fattigaste länder behöver.
Bland de oljebolag som gjort sig skyldiga eller i vart fall blundat för brott mot de mänskliga rättigheterna finns, enligt HRW, även svenska Lundin Oil. UN Wire skriver:
Talisman Energy Inc. of Canada and Lundin Oil AB of Sweden, which previously operated in Sudan, sold their interests in late 2002 and June 2003, respectively, after mounting public pressure.
Lundin Oil har å andra sidan presenterat en detaljerad analys av sina erfarenheter och åtgärder under de sju år man var engagerad i Sudan. Det ger -förklarligt nog- en helt annan bild av händelseutvecklingen.
Besvärligt att veta vad man skall tycka - så går det när man lyssnar på båda sidor!
Med intresset fokuserat på händelserna i Georgien har utgången av parlamentsvalet i Kroatien givetvis kommit i skymundan. Resultatet (länk efter valet på tyska; länk strax före på svenska) innebar emellertid att det nationalistiska högerpartiet, HDZ, och dess koalitionspartner vann en klar seger över den sittande regeringen. HDZ är den gamle diktatorn Franjo Tudjmans parti, en man som i likhet med Alija Izetbegovic borde ha hört hemma i Haag tillsammans med Slobodan Milosevic.
Den sittande regeringen har sedan 2000 och efter Tudjmans död arbetat för att komma till rätta med Kroatiens mer än dunkla förflutna, samarbeta med domstolen i Haag och har lämnat in en ansökan om medlemskapsförhandlingar med EU. EU väntas ta ställning till denna ansökan under 2004. Med HDZ i regeringen blir detta en hård nöt att knäcka. Enligt inofficiella planer hade Kroatien kunnat beviljas inträde redan 2007 tillsammans med Rumänien och Bulgarien.
An invitation to join the EU is expected by 2007, depending on reforms in areas such as the judiciary, the return of Serb refugees from the 1991-95 Serbo-Croat war, and cooperation with the UN tribunal at The Hague. (AFP)
Man kan knappast förvänta sig att en högernationalistisk regering kommer att göra de nödvändiga reformerna.
Nationalister har också tagit makten i Bosnien och blev största partiet i den nyligen ogiltigförklarade presidentvalet i Serbien. Den extremaste nationalismen på Balkan har ingenting gemensamt med blågula flaggviftare på Svenska Flaggans Dag utan är grundad på minnet av mångsekelgamla oförrätter, militära nederlag och religionstvister där det egna landet är "heligt" och "äran" bäst kan upprätthållas genom att skära strupen av motståndarna.
Vetenskapshistorikern Anders Carlsson i Pretoria har nu stöpt om sin Loggbok från Sydafrika i bloggform med permalänkar och möjlighet till kommentarer. Ett ytterst intressant perspektiv.
Eftersom min egen bas är utanför Sverige har jag försökt att samla i bloggrullen till höger andra utlandssvenska bloggar -inklusive svenskspråkiga från Finland- liksom bloggar baserade i Sverige men skrivna på andra språk (hittills bara engelska + Steffanie!) eller av personer med icke-svensk bakgrund eller perspektiv. Kriterierna är rätt lösa men -och nu tar jag språnget- ett visst kvalitetskrav finns i bakgrunden någonstans. Dessutom inga meta- IT eller cat- blogs hur bra dom än är.
Alla tips på nya länkar är ytterst välkomna. Om det till slut blir en representativ samling kanske vi kan be Erik S. överväga att inrätta en ny kategori i Svenskt Weblogindex.
FN:s specialorganisation för telekommunikation, ITU, har just publicerat sitt första Digital Access Index som mäter tillgången till ICT, som IT heter på FN-språket. Publiceringen är en del av förberedelserna för den första World Summit on the Information Society som skall hållas den 10 - 12 December i Genève.
Resultaten är väl ungefär som väntat men det kan väl glädja en del svenskar i november och mutskandalsmörkret att Sverige kommer på plats nummer 1 före Danmark, Island och, överraskande nog, Sydkorea. Det senare landet ligger därmed klart före USA, England, Frankrike och Tyskland.
Av de 10 nya medlemsstaterna ligger glädjande nog Slovenien i gruppen med högsta tillgång till Internet ("High Access") . Alla övriga ligger i grupp nummer två som kallas "Upper Access". Bulgarien, Rumänien och Turkiet halkar förstås längre ner.
En sammanfattning av resultaten finns hos UN Wire för idag och mera detaljer inklusive en resultattabell i detta pressmeddelande från ITU. Litet "how to lie with statistics" är det ju - Sverige har ett indextal på 0.85 medan Niger (lägsta resultatet) har 0.04. Tyvärr vet man dock inte vad "1" innebär eller hur indexen räknas fram. Det framgår dock att
The DAI combines eight variables, covering five areas, to provide an overall country score. The areas are availability of infrastructure, affordability of access, educational level, quality of ICT services, and Internet usage.
Fotnot: Det är med en viss tvekan jag publicerar detta inlägg. Jag vill inte gärna spilla olja på den brasa av nationell hybris som brinner hos varje sann svensk, om jag säger så. Att Sverige inte alls står sig särskilt väl (utom just vad det gäller IT) vid jämförelser av EU:s strukturindikatorer har jag berört i ett tidigare inlägg.
2003 11 17
Uppdatering till nedanstående: EU-business rapporterar att Berlusconi lär ha fått sina fiskar varma trots allt. Bland de mest ivriga märktes tydligen Hollands och samtliga nordiska länders utrikeministrar. I sammanhanget, se också vad jag skrev här!
Gangplank eller gang bang?
Vid utrikesministrarnas möte i Bryssel idag skulle egentligen Berlusconi få på tafsen av alla rättänkande för att ha varit alltför tillmötesgående mot president Putin. Möjligt är att tragedin i Irak gör att kritik mot ordföranden tonas ner något. Det politiskt riktiga är ju att hacka ner på Ryssland just nu: liksom skönhet ligger definitionen av terrorism i betraktarens öga. Mina frihetskämpar är Dina terrorister. När Du spärrar in politiserande oligarker är det ett angrepp på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter men när jag håller folk inspärrade utan anklagelse och rättegång eller förbjuder publicerandet av otäcka bilder som skulle kunna irritera mina väljare är det min demokratiska rättighet.
Ministrarna skall också diskutera viktiga IGC-frågor bl.a. ang. den gemensamma utrikesministerns ställning. En intressant fråga gäller också en s.k. "Gangplank" eller på svenska "Passerelle". Såvitt jag förstår är väl detta en av de frågor där riksdagen givit regeringen instruktioner som den inte vill ha - det gäller hur man skall gå över från consensus till QMV. Riksdagen är emot det nuvarande förslaget men ordförandeskapet säger:
The Presidency believes that the so-called “gangplanks” foreseen by the Convention for the transition from unanimous to qualified majority vote, and from special to ordinary legislative procedure, represent one of the Constitutional Treaty’s qualifying points.
En knepig fråga eftersom den lägger en massa makt i ministerrådets händer. Teoretiskt sett skulle viktiga beslut kunna tas utan vidare av ett antal ministrar i de rökiga sammanträdesrummen i Bryssel som då skulle kunna köra över nationella parlament, folkopinioner osv. I praktiken kan det dock knappast bli så eftersom varje sådan förändring kan stoppas av vilken rådsmedlem som helst om den alltför mycket strider mot nationella intressen. Och utan en sådan passerelle blir nog hela apparaten alltför tungrodd.
Ordförandeskapet säger också:
Moreover, the Presidency proposes the greater involvement of national Parliaments.
Ja, det kan man ha olika meningar om.En lek med ord, men det är faktiskt inte sant skriver en uppbragt Medborgare mot EMU i Göteborgsposten. I Österrike säger man, när man motvilligt tvingas acceptera något som ens motståndare säger: Wo er recht hat hat er rechtoch det får jag väl säga i denna fråga.
EU behöver en genomgripande, för att inte säga omvälvande, demokratisk reform. Den är inte förutsedd i konstitutionsförslaget men kan kanske komma senare om man nu lyckas anta en ordentlig konstitution som man sedan kan jobba vidare med. En Kommission, parlamentariskt ansvarig inför Parlamentet, en första kammare (med befogenheter ungefär som senaten i USA) bestående av Ministerrådet vars ledamöter i sin tur är ansvariga inför de nationella parlamenten. Så ungefär....
Ursäktande not: Ja, den eventuelle läsaren får förlåta men med tanke på stilen i alla metabloggar tänkte jag att jag också skulle få använda litet jargong för en gångs skull för att försöka göra intryck. Här är en förklaring: "Gangplank" `(tyska) eller "Passerelle" (avlett från franska) betyder ungefär "spång" eller kanske "övertäckt gångbro" tvärsöver en gata. Det är alltså fråga om hur man skall komma från ett sätt att ta beslut till ett annat. "Consensus" är ju i praktiken lika med "enhällighet" dvs. alla måste vara med på det hela. I internationella sammanhang har det dock ofta bismaken av att man inte behöver eller skall formellt rösta om saken. Det är ofta lättare att gå med i en allmän consensus än att ta explicit ställning i en omröstning: man kan då nämligen på hemmaplan säga att: "Ja jag var hela tiden emot det, men jag var ensam och jag kunde inte göra nånting mot alla dom andra." På bortaplan kan man däremot säga: "Jovisst grabbar (det är oftast grabbar), jag håller med er."
"QMV" är "qualified majority voting" dvs. ett beslut blir giltigt om det stöds av en viss andel av de som röstat. I konstitutionsförslaget ligger att denna majoritet skall beräknas på två sätt: dels i andel röster, dels i befolkningsandel. IGC är ju den pågående "Intergovernmental Conference" som förhandlar om konstitutionsförslaget.
Jag märker att den första länken ovan som går till en artikel i tyska die Zeit som kräver (gratis) registrering. Jag låter den dock vara kvar efter som registreringen är en bra idé för den som är intresserad och som läser tyska.
2003 11 14
EU-myndighet till Sverige? Med mera.
Två EU-relaterade notiser utan inbördes sammanhang men med svensk anknytning:
Sverige är -förutom Finland- det enda EU-land som inte har någon EU-myndighet. Finland har numera lärt sig stava till prosciutto och har goda chanser att få en del av den nya myndigheten för livsmedelssäkerhet. Sverige har lämnat in en önskelista till det italienska ordförandeskapet. För Sveriges del är det kemikaliemyndigheten, sjösäkerhetsmyndigheten, myndigheten för IT-säkerhet samt myndigheten för folkhälsofrågor och smittsamma sjukdomar som är av störst intresse. Troligtvis är kemikaliemyndigheten, REACH, den mest intressanta - det är också Margot Wallström's initiativ.
Det är bra för ett land att ha en utlokaliserad EU-myndighet. Det innebär ett litet men dock signifikant återflöde av vår EU-avgift som vi annars inte skulle få eftersom kontor, löner, eventuella möten och konferenser finansieras av EU eller enskilda medlemsländer. Finansiellt blir det en ren nettovinst för Sverige. (Sverige betalar ca 2.5 % av EU:s administrationsutgifter och får tillbaks mindre än en halv procent. Den andelen kunde bli betydligt större.) Men framför allt innebär det att landet kommer i fokus och har möjlighet att vinna goodwill på viktiga områden som t.ex. de ovannämnda.
I Sverige finns dock ett speciellt problem: det är fråga om en internationell organisation som har sina egna regler vad gäller löner, de anställdas immunitet osv. Dessa regler är ofta mera fördelaktiga än de lokala eller i varje fall annorlunda. Att försöka få igenom något sådant i Sverige vore ju som att kasta en fläskkotlett i vargens gap. Det är inte troligt att mediadrevet, med Lena Mellin i spetsen, kommer att missa en sådan möjlighet utan att vare sig fråga sig varför reglerna är som de är eller om verksamheten går med plus eller minus för Sverige.
Den andra notisen: AFP meddelar att Laila Freivalds i Riga har uppmanat EU att skynda på att tvinga fram det gränsfördrag mellan Lettland och Ryssland som är under utarbetande. Ryssland vill använda fördragsförhandlingen till att bla. få bättre förhållanden för den ryska minoriteten i Lettland. "Det har inte med saken att göra" säger alltså Freivalds, enl. AFP. Detta skulle vara en viss tyngdpunktsförskjutning i en klassisk svensk position: exempelvis i frågan om Turkiet tog Freivalds företrädare mycket tydlig ställning för att knyta ihop förhandlingarna med EU med frågan om minoritetsrättigheter.
Fotnot: Belgien (ca 60 %) och Luxembourg (ca 20 %) är de länder som tjänar mest på EU:s administration. Men Danmark har ca 1 % och Nederländerna drygt 1 %. Sveriges återflöde här borde alltså kunna fördubblas.
2003 11 13
Site map
Den utlovade kartan över Bengt's website är nu tillgänglig. Se länk i vänstra kolumnen. Dvs. det är ingen sitemap enligt alla regler utan mera en skiss över vad som finns. Den eventuelle läsare är välkommen att titta på alla delar. Allt innehåll är länkat förstås.
Ja, det är inte jag som uttrycker mig så misolichtensteiniskt utan div. pressmeddelanden av vilket det fram går att det norska tålamodet, liksom det isländska, nu är slut och man ämnar skriva under EES-avtalet med eller utan Lichtenstein. Jag skrev om problemet med de furstliga godsen i före detta Sudetenland den 15/10 vilket hotade EU:s planerade utvidgning. Hans-Adam får väl sitta på sitt slott och sura.
Andra potentater som borde ha något att säga om allt detta är bl.a. Johannes Paul den II, statöverhuvud i Den Heliga Stolen (Vatican City), Furst Rainer av Monaco samt ärkebiskopen av Urgel i Spanien som tillsammans med Frankrikes President (i sin personliga egenskap) styr skatte- och tullparadiset Andorra. Även rådet i San Marino som, sista gången jag kollade, var styrt av kommunisterna berörs ju av EU:s utvidgning. Men i realiteten är det Berlusconi och Chirac som bestämmer i dessa fall medan fursten av Lichtenstein har en reell politisk makt över sitt territorium.
Uppdatering 2003 11 06:
Enligt ett nyhetsbyråtelegram har Lichtenstein nu böjt sig inför det enorma norsk-isländska trycket och kommer att skriva på avtalet "någon av de närmaste dagarna." Skönt - en konflikt mindre i världspolitiken.
A proposal from Brussels would modify the traditional dictionary definition of a piece of land surrounded by water, meaning that many of Europe's islands would become legally land-locked. Under the EU plan, an island is not an island if it has fewer than 50 permanent residents, is attached to the mainland by a rigid structure, is less than 1 km from the mainland, or is home to the capital of an EU state. (The Guardian, 21st January 2003)
Denna och andra nyheter om Brysselbyråkraternas ohejdade framfart (The euro causes skin diseases & makes you impotent) kan vi läsa på Kommissionens website under rubriken Get your facts straight. Man har där samlat upp en del av de mest absurda meddelanden från dagspressen (huvudsakligen engelsk förstås) och samtidigt redovisat fakta. Roande läsning.
Tillfälligtvis har jag lagt till devisen "Unity in Diversity" här ovan - i konstitutionsförslaget föreslås nämligen detta bli EU:s nya motto. En "celebration day" skall det också bli: den 9 Maj. Kom ihåg: ni såg det här först!
Not: Eftersom det föreslagna mottot ännu inte ratifierats av 25 nationella parlament och godkänts i ett antal folkomröstningar - dock inte i Englande eller, av någon anledning, Sverige - skall jag ta bort det om några dagar.
