Gången upp till Heda kyrka är nykrattad och kyrkan själv ser stängd och tillbommad ut denna stekheta junieftermiddag. Men - under över alla under såsom höves på en helig plats som denna - porten låter sig öppnas och vi kan stega in i den helt tomma kyrkan och beundra de berömda träskulpturerna och andra märkeliga ting.
Vi hade tänkt illustrera bilden med Heidenstams dikt (som f.ö. var anledning till att vi avvek 5 km från vår väg när vägvisaren dök upp) men när vi googlade runt för att hitta texten fann vi minsann inlägget
Himladrottningen och nallen från Under pausträdet. Där finns både texten och en hel del annat - läs det i stället. Eftersom vi har svårt att urskilja vad som är heligt för oss -inte mycket- nöjer vi oss med att citera guidehäftet som meddelar att arbetet är av rhenländskt ursprung med i franskpåverkad stil från 1100-taletas mitt. Liksom andra skulpturer har den dock "tyvärr" blivit kraftigt bemålad på 1600-talet.
"Damm höljer mig" skriver Heidenstam men nu var det välstädat med termometer och fuktighetsmätare dolda bakom figuren. Statyetten är vacker och beundransvärd och luften runt kyrkan var, med Heidenstams ord, "fylld av vingars surr." Men det var mest myggor. Vi åker vidare mot den berömda Rökstenen och betänker Sibbe från Vi's anmärkningsvärda prestation.
Sverige är väl det enda land, i Europa i vart fall, där det inte finns någon studentexamen, abitur, matura, bac eller liknande. Trots detta fylls nu staden av berusade barn som åker omkring på lastbilsflak för att fira att man gått ut sista klassen. Nåt annat är väl inte möjligt? T.o.m Jonas Thente är irriterad.