|
Blogjam i sommartid Sommarstiltjen avspeglas även i OneNote containern - ödsligt ekar det i botten när vi rafsar upp de få fynden från den senaste månaden. Pålitlig som alltid är dock Irans vicepresident Mohammad Ali Abtahi, som skräckslaget erinrar sig sitt första möte med fläskkorv eller kanske snarare blodpudding: Worst than that, one of my friends who lives in Germany told me once that there they have a kind of sausage which is made of pork's blood!! I didn’t let him continue the story since I was sure that I won't like to hear the rest.
Läs mer om presidentens kulinariska upplevelser i utlandet på hans blog. Men där finns också betydligt allvarligare saker t.ex. om förbjuden underhållning och stängning av tidningar.
Från själva bloggfronten kan vi notera att en ny tjänst kallad intressant.se i viss mån tagit upp Erik S. idé om ett slags sammanställning i kategorier över intressanta saker som skrivits på svenska bloggar. Vi noterar dock att det deltagarna själva som skall definiera vad som är "intressant". ("Vad varje människa bör veta om ett turboaggregat.") Dessutom är nu alla som inte använder MT eller dess avläggare definitivt bortdefinierade från bloggosfären - det var ju bara en tidsfråga när så skulle ske. Stefan Geens skriver om Schrödingers katt. Det har vi också gjort. Nu är det nästan tomt. Vi be om ursäkt till några som förgooglat sig: Ni som hamnade på "Ordet" när ni letade efter: frans kafka sammanfattning; politisk humor + ingvar carlsson; min loggbok på volvo och hemland; argumentation för att vi skall behålla svenska kungen; fakta om "vessla" ; ingrid segelström
- krönikören beklagar uppriktigt att han inte kunnat stå till tjänst. Dock slår det oss att åtminstone ingrid segelström faktiskt har något Kafkaaktigt över sig: "Någon måste ha förtalat Ingrid S. ty utan att ha gjort något ont vaknade hon en morgon i Bryssel." Lyckligtvis verkar det som stiltjeperioden snart är över. Dagens Nyheter skriver: Snart är den här - bandysäsongen och för stammisarna på Zinkensdamm IP ser det riktigt ljust ut.
Er krönikör tar fram halsduken och pälsmössan samt termosen och portföljen i spänd förväntan.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Litet uppdatering till nedanstående Pierre Andersson skriver också om UNDP:s HDI och jämför Vietnam med Sverige. Vietnam ligger på plats 112 av de 175 länder som täcks av UNDP:s studie och därmed högre än det lägst placerade europeiska landet, Moldova (113). Det gör även Ekvatorialguinea (109) som därmed är det bäst placerade afrikanska landet söder om Sahara. Med endast några få undantag ligger alla dessa länder i den grupp som UNDP kallar "Low Human Development." Det här är ju ingen tabell över idrottsresultat och man får vara försiktig med användningen av talen. Men det är ändå en nyttig påminnelse om de gigantiska skillnader i inkomst, utbildning och social standard som finns, inte bara mellan länder utan även mellan kontinenter.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Frihet är det bästa ting eller Är det verkligen det? Johan Norberg har fått vatten på sin hyperliberala kvarn: Economic Freedom of the World 2004 har publicerats av The Fraser Insitute och visar att länder med hög ekonomisk frihet är mest gynnade vad gäller tillväxt och investeringar. Norberg skriver: The economically freest countries are Hong Kong, Singapore, New Zealand, Switzerland, United Kingdom, United States, Canada, Ireland and Luxembourg.....In case anyone is interested Sweden is on 22nd place (in a tie with Chile, Germany, Hungary and Taiwan).
Det är intressant att jämföra resultaten av denna ranking med UNDP:s senaste Human Development Index (pdf) (dvs. HDI som vi redan berörde i nedanstående inlägg). Grovt taget används liknande metoder, förhållandevis sofistikerade och omfattande en stor mängd variabler och delindex. Där UNDP betonar social standard, utbildning, hälsovård och trygghet betonar emellertid Fraser Institute skattetryck, löner till företagsledningen, marginalskatter, offentliga sektorns storlek m.m. En viktig skillnad är att nivån på BNP/capita ingår i UNDP:s men inte i Fraser's index. Här är en lista över de 10 främsta länderna, i ordningsföljd, enligt de två indexserierna och enligt BNP/capita.
Vi ser att endast Canada, United States och Irland förekommer i alla tre kolumnerna. Sverige förekommer inte i de andra kolumnerna medan Norge rankas som nummer två i BNP/capita och Australien som nr 7 i frihetsindexet. Att det är stora skillnader mellan rangordningen enligt olika index framgår med önskvärd tydlighet om man tittar på data för alla länder. Men kan man dra några slutsatser från sådana skillnader? (Uppdatering: Beskrivningen av tabellen ovan har justerats något sedan en läsare, Jonas S., påpekat ett fel.) Om vi först jämför ländernas rangordning enligt HDI resp. GNP/capita är det ett land som har en anmärkningsvärt stor (negativ) skillnad, nämligen Sverige. Men negativa skillnader finns också hos de flesta västeuropeiska länder utom Österrike och Danmark. En pessimistisk tolkning av detta skulle kunna vara att länder med mycket högre ranking enligt HDI än enligt BNP/capita lever över sina tillgångar och åtnjuter en social standard som inte motsvaras av de ekonomiska resurserna. (God utbildningsstandard, hälsovård etc. måste ju betalas). I andra änden av skalan finns länder som Kuwait, Hongkong, Förenade Arabemiraten och Bahamas. Även USA och Danmark (!) finns i den gruppen. Med samma tolkningsförsök skulle man kunna säga att dessa länder inte uppnått den sociala standard som deras inkomstnivå skulle ha berättigat dem till. En annan, och mera optimistisk tolkning är naturligtvis att länderna i den förstnämnda gruppen har gjort ett medvetet politiskt val beträffande resursfördelningen. Det är väl så vi föredrar att se saken i Sverige. När vi jämför HDI med frihetsindexet finner vi, som väntat, mycket stora skillnader. Bland de länder vars rangordning i frihetsindexet ligger mycket högre än enligt HDI märks exempelvis Emiraten, Singapore och Hongkong men också Estland, Chile, Ungern och England. I andra änden av skalan återfinns bl.a. Sverige, Frankrike, Japan och Norge men också Slovenien och Argentina. De senare länderna ligger alltså betydligt bättre till med avseende på Human Development än med avseende på Economic Freedom vad det nu kan beror på. Den mycket stora spridningen i rangordning kan kanske antyda att det inte finns något starkare samband mellan dessa båda variabler. Detta sagt utan att utan att vi gjort någon regelrätt statistisk analys. När vi till sist jämför rangordningen enligt frihetsindexet och GDP/capita blir det riktigt spännande. Till vår förvåning finner vi att sambandet förefaller mycket svagt. Länder som Norge, Frankrike, Japan, Polen och Italien men också Uruguay, Slovenien och Argentina ligger mycket bättre till i BNP-ligan än i frihetsligan. För exempelvis Lettland, Estland, England, Nya Zeeland och Chile är det precis tvärtom: de ligger mycket bättre till frihetsmässigt än inkomstmässigt. Vi tillåter oss, litet maliciöst, att ställa upp hypotesen att detta beror på de använda variablerna: måhända har direktörernas löner och marginalskatter inte den avgörande inverkan på inkomstnivån i landet som många vill få oss att tro. Fraserinstitutet, liksom Norberg, nöjer sig med att titta på tillväxttakt och finner då naturligtvis ett mycket starkare samband. Tentativt menar vi alltså att Economic Freedom som den definierats av Fraserinstitutet har mindre att göra med standard och utvcklingsnivå än man kanske tror. Möjligen är det så att tillväxttakten gynnas vid en hög placering i EF-indexet men sedan beror ju allt på vad som händer med resultatet av tillväxten. Om tillväxt skall bidra till förbättrad Human Development även utanför direktörsskiktet krävs kanske en del politiska insatser som då omedelbart leder till en nergång i EF-indexet. Er krönikör är den förste att medge att det här är en ovetenskaplig -och kanske oansvarig- lek med siffror och att vi inte har mera stöd för vår uppfattning än vad Johan Norberg har för sin. En skillnad är dock att eventuella läsare har möjlighet att kommentera vår analys och själva titta på källmaterialet. En tabell över samtliga använda data finns här. Den är i Excelformat så var och en har möjlighet att laborera med talen enligt gottfinnande. En del förklaringar och källhänvisningar finns också-
Not: Timbro är svensk partner i studien som utförts av the Fraser Institute. Utan att vilja nedvärdera det statistiska arbete som institutet utfört menar vi att det är signifikativt att rapporten kommer från en hyperreaktionär think-tank som bla. rapporterat om vapenkontroll (värdelös - bättre att var och en får skjuta som man tycker) och tobakslagstiftning (det är inte alls så farligt att röka som extremvänstern säger). Mera förvånande är kanske att Fraser Institute uttalat sig för legalisering och beskattning av narkotika (marijuana) - troligen inspirerade av nobelpristagaren Gary S. Becker vilket vi tidigare skrivit om under rubriken Of Drugs and Inelastic Women.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Sverige är bäst Ingen verklig nyhet - vi har ju alltid vetat att det förhöll sig så. Men nu har även utlandet fått upp ögonen - Newsweek's utgåva av den 26 /7 har en specialrapport om "The World's Best Countries" vilket avslutas med en lista där Sverige ligger i topp med motiveringen "High marks for health care and innovation." Både Dagens Nyheter och Aftonbladet har slagit upp detta i dagens nummer. Hur Sverige hamnat däruppe framgår egentligen inte av Newsweek's artikel. I själva verket är Sverige ett av ett tjugotal länder man valt ut därför att de -enligt journalisternas subjektiva bedömning- är bäst på någonting speciellt, i Sveriges fall bioteknologi. Hela listan är i sammanfattning:
Som en forntida kabarettist sjöng: "Så var det med det lilla helgonet!" Men det måste tilläggas att Jeffrey Sachs skriver en inledande artikel där han pekar på de 5 nordiska länderna som föregångare och exempel på de områden som inkomst per capita, hälsa, demokrati, konkurrenskraft, miljö och ärlighet. Han menar att länder som USA har mycket att lära där. Väl så intressant är att i det nyligen publicerade Human Development Index (pdf)från UNDP, Sverige rankas om nummer 2, efter Norge. Även här ligger de nordiska länderna i topp år efter år. (Om någon följer länken så titta inte bara på tabellen utan läs litet om vad det betyder också.) Thorvald på Förvetet skrev häromdagen om en rankinglista som kan tolkas helt annorlunda - där gäller det ett rent inkomstmått och Sverige halkar efter. Thorvald skriver: det uppenbart att vårt nuvarande, relativa välstånd inte produceras nu utan att det är resultatet av tidigare decenniers ansträngningar som konsumeras nu.
Vi tror för vår del inte att resultaten är inkonsistenta. Sveriges fina placeringar i ranglistorna beror huvudsakligen på icke inkomstrelaterade variabler, främst på det sociala området. Men någon måste ju ha betalat för att bygga upp detta sociala kapital som vi idag lever på. Frågan är hur vi handskas med det och vilka framtidsutsikterna är. I likhet med Thorvald är er krönikör ganska bekymrad över framtidsutsikterna.
Not: Jeffrey Sachs är en välkänd ekonom, numera rådgivare åt Kofi Annan och chef för Columbia University's Earth Institute. Mest berömd/beryktad är Sachs för att han under flera år var "chefsekonom" åt premiärminister Gajdar efter Jeltsins maktövertagande. Sachs, tillsammans med bl.a. svensken Anders Åslund, propagerade och drev igenom en s.k. 'chockterapi' vilken fick desaströsa konsekvenser för landet. Man kan emellertid diskutera varför och 'vems fel det var.' Ännu en not: Endast en mindre del av den omfångsrika artikeln finnspå nätet. Om någon vill läsa mer kan ni med förtroende vända er till
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Swedish Rhapsody Sinfonia stonata 1 Glada känslors uppvaknande vid ankomsten till Malmö (Allegro ma non troppo) 2 Besvikelse (Frustrazione argumentativo. Fortissimo) 3 Resignation (Tempo di hambo) 4 Tillbaka till naturen. Den allt försonande ensamheten. (Andante pastorale. Molto reflettivo)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2004 07 12 Ordet idkar svidande mediekritik
Sedan Bo Strömstedt lagt av finns det knappast några intellektuella kvar i svensk dagspress - Gunnar Fredriksson i Aftonbladet får dock räknas dit. Beläst är han också. Men quandoque bonus dormitat Homeros som vi brukar säga och tyvärr får vi konstatera att den senaste krönikan kallad Den svåra konsten att skriva bra nonsens knappast möter de förväntningar rubriken väcker. Under rubriken "nonsens" buntar Fredriksson ihop all vers som inte riktigt är vad den vid första påseendet verkar vara eller som liksom förfelar sitt uttalade syfte. Bland hans exempel finns knappast någon riktig nonsensvers däremot många andra genrer: parodier, travestier, adaptioner, pekoral och t.o.m. vanliga limerickar och rena epigram ('Elinor Glyn'). Dessutom A:lfr-d V:stl-nd, givetvis hors genre, eftersom dess alter ego, Nils Hasselskog, skapat en helt egen och svårdefinierad kategori. Det hela är ett fascinerande ämne som skulle förtjäna en längre utläggning och ett stort antal exempel och kanske återkommer vi en dag till detta. Här får vi nöja oss med ett par exempel på nonsensvers eftersom -enligt vår uppfattning- sådana praktiskt taget saknas i Fredrikssons krönika, titeln till trots. 'Twas brillig, and the slithy toves
Ett svenskt exempel: Den döve han hörde, den dumbe han kvad den fingerlöse spelte på lira. Den blinde han skulle ut och bese, vad natten han månde lida. Vi får återkomma till allt detta. Vad som väckt vår besserwisserinstinkt är emellertid snarast följande passus i GF:s krönika:
På tunneltåget störs mina tankar ibland av två rader (Gunnar Beskow, 30-talet?). När han såg en vacker kvinna på bussen tänkte han: Jag skulle vilja veta hur Emellertid är dessa rader tagna ur en parodi på Hjalmar Gullberg och har ingenting med vackra kvinnor på tunnelbanan att göra. I sitt sammanhang låter det så här:
Jag undrar hur de har möblerat sin tambur vad barnen och vad jungfrun heter och hurudags familjen äter.
Vi misstänker dock att nutida läsare endast har dunkla begrepp om vad som avses med "tambur" resp. "jungfru."
Latinsk not: Vi klämde i med originalcitatet från Q. Horatius Flaccus i stället för att helt enkelt säga "Ibland slumrar även Homeros", detta för att glädja Pierre Andersson (se hans kommentar till detta inlägg hos Chadie). Citatnot: Det första citatet är första versen ur Lewis Carrol's Jabberwocky, det andra en variant av Den bakvända visan med rötter djupt ner i medeltiden. En version har även använts av Ekelöf i En Mölna-elegi. Retsam not: "Jungfru" är vad som på politiskt korrekt nusvenska kallas "piga." Det är ingenting sexuellt med det hela.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Celebert blogbesök i Wien Enligt tevenyheterna ikväll kommer Iran att representeras av vicepresident Mohammad Ali Abtahi vid presidents Klestil's statsbegravning i morgon (lördag). Mr. Abtahi har en egen blog som är ytterst intressant även om den många gånger är svår att förstå. Man måste läsa ordentligt mellan raderna men denna inblick i de högsta regeringskretsarna i Iran är absolut fascinerande. I motsats till Bush, Kerry och andra är det helt klart att Mr. Abtahi skriver sina inlägg själv ("let me be myself regardless of my offical and governmental status.") Vi har lanserat ett desperat anrop på Living in Austria för att se om någon inflytelserik österrikisk bloggare möjligen i sista sekunden kunde arrangera ett möte med Mr. Abtahi. Vi är ganska övertygade om att han för sin del skulle uppskatta det.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En ropandes röst Sveriges utrikesminister är omdömeslös, okunnig och dum. Med sin passivitet försvagar hon Sveriges ställning i EU. Hennes personliga extraturer i Lettland bryter mot traditionell svensk utrikespolitik och är en markering mot grannlandet Finland och en onödig försämring av våra relationer till Ryssland. En välkänd debattör, f.d. riksdagsman och europaparlamentariker, går till våldsam attack mot utrikesministern i en av Sveriges ledande tidningar i ordalag som får anses vara personligt förolämpande. Ödsligt skallar ekot av hans rytande mellan Gökmassivets klippväggar. Annars hörs ingenting. Men det är klart. Knutbypastorns vittne träder ju nu fram och man skär i ungdomsidrotten. Man måste ju sätta prioriteter. Gäsp.
Not för säkerhets skull: Första stycket är alltså en sammanfattning av debattartikeln, inte våra egna formuleringar. Vi delar visserligen i stort sett Jörn Svenssons bedömningar i sakfrågan men tar kraftigt avstånd från hans ordval.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Blog softly till I end my song Blog softly for I speak not loud or long (T.S.Eliot: The Waste Land, något förbättrat av er krönikör)
BlogTalk 2.0 eller 1.1 eller 404? (OBS: detta är ett ganska långt och navelskådande inlägg av föga intresse för den som inte är road av bloggningens mera teoretiska aspekter.)
BlogTalk 2.0 i Wien är slut. Er krönikör deltog inte i konferensen detta år men har följt den, så gott det gick, via nätet och genom samtal med några aktiva deltagare. De personer vi talade med var nöjda med konferensen och menade att den hade en klart mera "akademisk" inriktning än förra året. Tittar man igenom de anteckningar som gjorts, exempelvis den här, framträder en delvis mera skeptisk bild: vi har exempelvis hört en hel del ironiska kommentarer om paret Trotts insatser. Har bloggosfären fått sina första superstars med tillhörande allyrer? Några deltagare satte upp en "wiki", ett initiativ som givetvis i vederbörlig ordning lovordats, men vars relevans, ärligt talat, helt undgår er krönikör. De bästa sammanfattningarna hittar man hos Stephanie Hendrick resp. Horst Prillinger. Hederliga referat med en början och ett slut vilket är lämpat .............
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Grindboll Cricket is a wonderful sport, full of deliciously scattered micromoments of real action. If a doctor ever instructs me to take a complete rest and not get overexcited, I shall become a fan at once. (Bill Bryson: I am a stranger here myself, 1999)
För en svensk läsekrets har väl cricket ungefär samma betydelse som lacrosse eller elefantpolo dvs. får anses som betydligt ointressantare än t.ex. brännboll. Vi känner väl dock till att denna sport huvudsakligen bedrivs i f.d. engelska kolonier bl.a. Pakistan, Indien och Bangladesh. Nåväl. När det amerikanska förbundet inbjöd till landskamp i Florida tackade Internationella Cricketfederation för säkerhets skull "nej". Varför kan man läsa hos This Modern World (July 06). Ett tecken så gott som något på USA:s internationella isolation.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Jag vill ju va som du En dryg månad (ni kan tolka det som ni vill) har er krönikör kunnat känna sig som en riktig bloggare med tillgång till en G-book, Safari, Movable Type och annat med vars hjälp vi bloggat försynt på en del undanskymda platser. I ett anfall av högteknologisk förvirring föreslog en krönikören närstående familjemedlem dessutom att vi skulle köpa en "I-pod" med tillhörande apparatur för att kunna spela upp musiken i bilradion via trådlös överföring. Till sist enade vi oss dock om att lägga pengarna på en ny dammsugare i stället. Vi t.o.m. köpte oss en "Moleskin" anteckningsbok ("The legendary notebook of Van Gogh and Matisse, Hemingway and Chatwin". Och Gustav Holmberg, får vi väl tillägga.) Ett problem uppstod dock omedelbart: sedan decennier van att använda datorer i stället för handskrift fann er krönikör det vara ytterst svårt att i efterhand läsa sina anteckningar. Länge funderade vi över vad vi kunde tänkas ha skrivit om "tandpetare" innan vi insåg att det skulle vara "valaffisch." Är det nån som vill ha en obetydligt begagnad "Moleskin" anteckningsbok? Men nog är G-book (eller var det I-book?) cool. Visste ni att Apples logga lyser i mörkret om man inte stänger av skärmen?
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||