|
Var är vi? I konjunkturcykeln alltså. Veckans nummer av Business Week (European edition, Jan 26) som annonserades i föregående inlägg har nu kommit på papper med, liksom för det mesta, ett antal intressanta artiklar. Robert J. Barro kommenterar den amerikanska arbetsmarknadsstatistiken och finner inte oväntat att ekonomin är stark och att den svaga sysselsättningsökningen inte är mycket att bekymra sig om. Barro menar att sysselsättningsökningen, på lång sikt, kommer att sammanfalla med arbetskraftens ökning, dvs. 1 - 1.5 % per år. Som förklaring menar han: The strong economy reflects the Bush Administration's two best policies: tax cuts...and the pursuit of international security through the operations in Afghanistan and Iraq. Det är intressant att se hur många kommentatorer tolkat nedgången i arbetskraften i December som ett tecken på att många arbetssökande givit upp och inte ens försöker att få jobb medan Barro avfärdar minskningen som en tillfällig knick i en uppåtgående trend. (Se inlägget Uppsving utan jobb här nedan med länkar till en artikel N.Y Times som sammanfattar fakta samt viktiga inlägg av Mats Lindh och Kevin Drum.) Er krönikör får här bekänna genuin osäkerhet om tolkningen av den kortsiktiga statistiken. Se föregående posting (sista stycket.) Mot Barro's tolkning kan man emellertid invända att redan Keynes visade att det ingalunda var givet att samhällsekonomisk balans uppnåddes under fullt resursutnyttjande. När numera en expansiv finanspolitik inte står till förfogande kan man inte utesluta möjligheten av att ekonomin s.a.s. ställt in sig på tillväxt med lägre resursutnyttjande. Det är här diskussionen i bloggosfären om produktivitetsutvecklingen med inlägg av bl.a. Jonas, Agnes, Xipe och undertecknad kommer in. (Se En krossad modell samt En krossad modell (2) båda med länkar och kommentarer.) Hur stark är egentligen produktivitetsökningen, vad beror den på, vilka sektorer gäller det och framför allt: hur fördelas frukterna? Den som lever får se. Men, med ett numera utnött Keynescitat, i det långa loppet är vi ju alla döda.
Vanvördig not: I en annan artikel i BW avfärdas Bush's förre finansminister Paul O'Neill, vars bok er krönikör skrev om på När jag ändå har ordet för någon vecka sedan, av en recensent på följande sätt: In the annals of blabbermouths...O'Neill ranks up there with Lewinski scandal songbird Linda Tripp and mob canary Joe Valachi.
|
|
Uppsving utan jobb (2) Nästa veckas Business Week har två artiklar i denna fråga. I Commentary: So Where Are The Jobs? They're On The Way.. hävdas i stort sett att statistiken från US Bureau of Labor Statistics (se nedan) är missvisande. Ett av de argument som framförs verkar kanske inte alltför övertygande: "If output growth remains strong and productivity growth returns to more normal levels, employment must begin to rise," noted Federal Reserve Governor Ben S. Bernanke I Commentary: So Where Are The Jobs? Maybe They're Not On The Way räknas ett antal skäl upp varför det kanske inte går så: Faster productivity growth in manufacturing, a three-year gain of only 2% in U.S. exports, and government attempts to control spending on home health care and nursing homes, industries that employ millions of low-wage Americans. In addition, college-educated workers face a threat -- now in its early stages -- of competition from better-educated workers around the world Svårt att veta vad som verkligen kommer att hända. Det är naturligt att sysselsättningsökningen släpar efter i en konjunkturuppgång eftersom det fortfarande finns en hel del slack i ekonomin som kan hämtas in i början av uppsvinget . Å andra sidan har de krafter som fördelar produktivitetsökningen mot efterfråge- och sysselsättningsskapande åtgärder kraftigt försvagats i den nyliberala ekonomin.
|
|
Uppsving utan jobb Som ett ā propos till den pågående diskussionen om produktivitet och sysselsättning ( Blind Höna, Förvetet, När jag ändå har ordet) kommer nu en ny rapport från US Bureau of Labor Statistics, här sammanfattad av N.Y. Times. Antalet jobb ökade praktiskt taget inte alls i december och tidigare månaders ökningstal har reviderats ner. Visserligen har den registrerade arbetslösheten sjunkit något men det verkar ha berott på att den tillgängliga arbetskraften blivit mindre genom att många helt enkelt har gett upp att söka efter jobb. Analytiker som väntat sig en ökning av kanske 150 000 ny platser under december, liksom börserna, reagerade starkt negativt. President Bush är dock av annan uppfattning och menade att arbetslöshetstalen var: "a positive sign that the economy is getting better." En bankekonom menade: "The economy can keep going for a few quarters on tax cuts, productivity gains and tax refunds, but its momentum will be undercut unless hiring picks up significantly." Antingen det eller vi kommer att fortsätta att se fortsatt produktions- och produktivitetsökningar utan sysselsättningsökning. Se gärna Mats Lindhs take (scrolla neråt) om på den här statistiken. Update already: För flera intressanta länkar ang. detta se Economic Doldrums hos Calpundit.
bokmärk
|
|
Blair eller Hawking? Grass eller Giscard? Financial Times har skickat ut en lite rolig "poll" där man får välja vilken europé som haft det största inflytandet under de senaste 25 åren. 25 förslag finns. (Tyvärr specificerar man inte hur detta inflytande skall ha utövats: gäller det exempelvis påverkan på operakonsten antar jag att Luciano Pavarotti haft större inflytande än Stephen Hawking eller kung Juan Carlos som alla är med på listan. Men det är nog inte så det är tänkt.) Ingen svensk finns med på listan och endast 3 kvinnor (Thatcher, Brundtland och Mary Robinson). Er krönikör kortlistade Jacques Delors, Margaret Thatcher och M. Gorbachev innan han slutligen tryckte på knappen för den senare. Det kan dock diskuteras i vilken mån G. var ledande eller bara sveptes med i den historiska omvälvningen i Östeuropa. Thatcher och Delors har haft enormt inflytande på utvecklingen i Europa. En bra och en dålig - ni får gissa vilken. Det finns också en poll om de 25 mest inflytelserika affärsmännen och företagarna. Där finns inte mindre än 3 svenskar med bland de 25: Ingvar Kamprad, Hans Rausing och Percy Barnevik. Några priser för den som röstat rätt utgår inte.
|
|
Ringholm inför rätta? Nej, väl knappast eftersom han inte fick vara med när det tvivelaktiga beslutet togs. Men annars överväger EU-kommissionen att ställa finansministrarna till svars för beslutet att suspendera stabilitetspakten för Frankrike och Tyskland. Kommissionens uppgift är just att vaka över fördragen så i princip är det möjligt. En annan nyhet: Enligt en artikel i The Independent har Toni Blair satt som mål att införa euron i England år 2007 och vill nu göra detta också till officiell regeringspolitik. Enligt artikeln skulle chanserna vara goda eftersom labourregeringen inte vill verka splittrad just nu när oppositionen fått litet vind i seglen. Ja, euron i England, det är nog ett "long shot." Men nog vore det en intressant situation om England, Danmark, kanske Norge och minst 5 nya medlemsländer skulle ha kommit med i eurozonen 2007 - 2008. I motsats till kronan har pundet deprecierats ordentligt gentemot euron, i vart fall fram till sista kvartalet 2003. England har alltså dragit nytta av dollarförfallet och stärkt sin konkurrenskraft gentemot eurozonen och Sverige. Det samma gäller Schweiz och framför allt Norge vars krona praktiskt taget följt dollarkursen. Sverige är däremot hårt peggat till euron liksom Danmark förstås.
|
|
Snart flera euroländer Deutsche Welle publicerar en artikel om de nya medlemsstaterna och euron. Även om de rigorösa kriterierna på kort sikt kan inverka negativt på tillväxten, menar en ekonom från Deutsche Bank att de nya medlemmarna bör sträva efter att införa den gemensamma valutan så snart som möjligt. Werner Becker tror att Estland, Polen, Tjeckiska Republiken, Ungern och Slovenien bör kunna klara inträdeskraven redan 2007. Eder krönikörs favoriter är Ungern och Slovenien.
|
|
Brevet från de sex Den som är intresserad kan lyssna på en kort intervju med mig i Danmarks Radio under den här länken: http://www.dr.dk/DR-nyheder/orientering/ram/m031223a.ram (Real Player krävs alltså.) Det gäller den framtida finansieringen av strukturpolitiken samt det famösa brevet från nettobetalarna om att skära ner EU-budgeten till 1 % av BNI. (Om någon tycker det är knepigt att lyssna på så mycket danska så börjar min intervju ca 2 min 45 sek in i inslaget. Jag får heller inte tala själv särskilt mycket utan reportern föredrar att översätta till danska.)
|
|
Hälsning från The Taoiseach Märkligt nog verkar inte adressen till det nya Irländska presidentskapet över Europeiska Rådet finnas publicerat varken på den svenska regeringens eller det italienska ordförandeskapets websites och inte heller hos vare sig Kommissionen eller Rådet. Kanske ordnat det sig inom de närmaste dagarna. Här är i alla fall länken till vad er krönikör hoppas och tror blir ett mera lyckosamt halvår än det senaste.
|
|
|
