Bengt O.
Flarnfri schalottenlök
 

 

Texter från "Ordet"

 
 
Första sidan 
2005 02 17
Några personliga erfarenheter av Gmail
Gmail är mer än en e-posttjänst. Det stora utrymmet, det blixtsnabba gränssnittet, anpassbarheten och söket gör att det fungerar som en personlig informationsassistent, projektplats, anslagstavla, att-göra-lista, mobil hårddisk, m.m. Bloggaren X berättar om hur han använder Gmail som dagbok med bestämda kategorier, och mailar till sig själv för "publicering" .
(mymarkup.net)

Erik är nyfiken på personliga och innovativa erfarenheter av Gmail. Här är mina.

Innan jag kom i kontakt med Gmail var jag, som man ofta säger, a babe in the wood. Vilsen och utan hållpunkter, vare sig fysiska eller moraliska, strövade jag runt i en förbryllande omvärld – dock utan att förstå att den var förbryllande eftersom jag fullständigt saknade referenspunkter. Att det fanns andra varelser i omvärlden förstod jag visserligen men de framstod som vaga, dimmiga gestalter inte olika dem som Goethe såg i inledningen till Faust: 

Die früh sich einst dem trüben Blick gezeigt.
Versuch ich wohl, euch diesmal festzuhalten? 

Eller suddiga i kanterna som Robin Williams i Deconstructing Harry.  Som en av Leibnitz monader svävade jag omkring i ett obestämbart vacuum där alla kontakter var rent slumpmässiga och där det varken fanns orsak eller verkan. ”Lyft den där lådan” kunde någon säga eller ”köp mjölk” och jag lyfte respektive köpte utan att förstå att jag skulle ha gjort detsamma oavsett var i universum  monaden Torstensson (om han nu exempelvis hette Torstensson) befunnit sig.  

Det var inte utan att det hela förde med sig problem. På jobbet t.ex. gav mig min personliga informationsassistent (en annan monad) en att-göra-lista. När jag på uppmaning av chefen vid sammanträdet med Cykellåsföretaget Kryptonite packade upp 2 liter mjölk, en falukorv, 4 bananer samt 2 kostymer från kemtvätten väckte det en viss uppmärksamhet men accepterades utan vidare som ett innovativt grepp i produktpresentationen. Jag fäste mig emellertid inte vidare vid det förrän jag kommit hem och tog fram min powerpointpresentation om Positiva spiraleffekter inom varumärkesvärldarna ur konsumpåsen och gav till min hustru. Hon såg mig djupt i ögonen och sade: ”Gerard” (jag heter Gerard nämligen) – ”du behöver Gmail!” 

Nu har jag både projektplats och anslagstavla! Dessutom kan jag maila till mig själv eftersom ingen annan gör det.  Varje kväll publicerar Gmail vad jag skall göra på morgonen, allt fördelat på olika kategorier som t.ex. hygien, frukost, adjö till barnen, kyssa hustru. I den mån exempelvis det senare inte är lämpligt t.ex. p.g.a. av någon smärre meningsskiljaktighet  sätter Gmail upp en stor varning på anslagstavlan i någon  gräll förvald hexadecimal färgkombination, t.ex.  #00ff33.  Gmail går före mig till tunnelbanan och lämnar biljetten till stämpling samt säger till när jag skall gå av (Slakthuset). Gmail plockar till sig ömsom Metro, ömsom City för att vara marknadsneutral.  När jag kommer till  kontoret har Gmail redan kokat kaffe och köpt wienerbröd. Om någon bug i betaversionen medför att jag i hastigheten råkar kyssa någon av de kvinnliga kollegorna (i stället för hustrun) ringer Gmail omedelbart efter Leif Silbersky, planlägger rättegångsförfarandet och säljer av en del av pensionsfonderna för att täcka rättegångskostnaderna. 

Gmail har kalkylerat exakt vilket dagligt kaloriintag som är tillåtet för att jag skall hålla min idealvikt (+ -5 %). När jag en gång lyckades sätta i mig en icke förprogrammerad semla stängde Gmail av hissarna på kontoret varje morgon i 14 dagar vilket tvingade mig att gå 18 trappor till fots tills jämnvikten var återställd. 

Alla är belåtna med hur Gmail har förändrat mitt liv. ”Gerard”, säger chefen, ”du är visserligen inte så kreativ längre men pålitlig som en mobil hårddisk.” Endast min hustru är litet missbelåten. Livet har blivit mindre händelserikt, säger hon.   ”Kan du inte stänga av Gmail” säger hon ibland. Och kanske saknar även jag livet som kringirrande monad någon gång. Det blixtsnabba gränssnittet och anpassbarheten gör emellertid att man aldrig hinner trycka på knappen eller dra ur sladden.