Mellan den 14 och 30 november anordnas "Schwedische Wochen" i Wien. Som framgår av programhäftet som vi laddat upp här (pdf) är arrangemanget i stort sett helt ägnat barnlitteratur och barnkultur och dominerat av Astrid Lindgren. Inte mycket för er åldrande krönikör alltså trots att SAS bjuder på flyg till Stockholm för € 85, etwas noch nie dagewesenes. Hur mycket det kostar att åka tillbaks framgår inte.

Med anledning av arrangemanget har dagens Die Presse en artikel under rubriken: Pippi, Ikea, ABBA: Wie schwedisch ist Österreich? (Pippi, Ikea, ABBA:  Hur svenskt är Österrike?). Man konstaterar att det finns svenskt inflytande på politik, gastronomi och mode.  Särskilt stark är inflytandet vad gäller barnkultur. Att man vågat sig på allvarliga teman, gjort sig fri från auktoritär uppfostran och uppluckrat traditionella pojk- resp. flickroller har gjort särskilt stort intryck även om, skriver man,  Sverige fortfarande ligger långt före Österrike i dessa avseenden. Artikeln framhåller den roll som Svenska Filminstitutet spelat för kvalitetsfilm för barn och ungdom  ("Kidz in da Hood" ???) eftersom dessa helst vill se dålig amerikansk film om de får välja själva.

Under 70- och 80-talen var Sverige en stor förebild på familjepolitikens område skriver die Presse liksom när det gällde jämställdhet mellan kvinnor och män. Men i Österrike har man mest pratat om saken och inte gjort speciellt mycket säger en kvinnlig ekonom till tidningen. Hon påpekar också att Sverige trots allt inte är något kvinnornas underland, de strukturella problemen på arbetsmarknaden kvarstår. Vad gäller jämlikhet har Sverige för länge sedan spelat ut sin roll som föregångsland: nu är det EU som är ledstjärnan.

En representant för ett institut för internationell politik säger att ungefär detsamma gäller för social- och inrikespolitik. Sverige har varit en förebild i Österrike (inte minst genom Bruno Kreisky som vi tidigare skrivit om) men man har mest pratat och gjort litet.  JO-institutionen och (förvånande för krönikören) neutralitetspolitiken har dock haft stort inflytande heter det. Men även på dessa områden är det nu EU-politiken som gäller och Sverige tjänar inte längre som förebild.

Störst av allt är dock det svenska inflytandet på mode, möbler och musik heter det vidare. Man understryker dock att detta inflytande knappast representerar något   typiskt svenskt  utan snarare beror på  att design och musik är av internationell toppklass. ("Scandinavian Design" vill man f.ö. härleda till österrikaren Josef Frank som efter kriget designade för Svenskt Tenn.)

Litet inkongruent avslutas artikeln med ett avsnitt om svenska gatu- och ortsnamn. Här får man skilja mellan goda och elaka svenskar skriver man: de senare härrör från trettioåriga krigets tid medan de goda representeras av den heliga Birgitta och hjälpinsatsen efter första världskriget. De snälla ihågkomms bl.a. i namnet på stadsdelen Brigittenau och i Schwedenplatz, Schwedenbrücke och Arne Karlssonpark. (Artikeln nämner det inte men det finns ett stort bostadsområde uppkallat efter Per Albin Hansson med gatunamn tillägnade svenska berömdheter. Även Palme har fått en gata).

Kanske för att inte förstöra stämningen tar man inte upp Schwedensuppe eller Schwedische Gardinen medan däremot de ytterst fredliga Schwedenbomben, dvs. Mums, omnämns.

I en rolig kommentar till artikeln skäller "Eva" ut Ikea där hon ser duandet i reklamen som ett sätt locka "dreadlocks- och naiva miljöfreaks". Det enda bra är räkmackorna och just mumsen.


arkivlänk                  

Att gå förbi den lokala spelhålans anslagstavla på S:t Paulsgatan  med löpsedlar för vecko- och dagspress var till en början ganska roande, numera enbart tröttsamt. Vem bryr sig om alla dessa Lindor, Pernillor, prinsessor och bönder som skiljer sig, blir med barn, misshandlar varandra osv? Mer av en slump hittade vi på den franska bloggen Arrêt sur images en litania i samma ämne. Det intressanta är emellertid att man där länkar till ett videoclip där George Brassens sjunger Trompettes de la renommée, som vi har det utsökta nöjet att bjuda på även här. Sången skrevs 1962 men, som bloggaren skriver, den kunde vara skriven idag. Inte utan en viss förtjusning går Brassens igenom diverse skandaler och sexuella övningar som han, i tidens anda,  borde trumpeta ut för att dra uppmärksamheten till sig. Han slutar dock med att säga att han avstår från detta och sjunger sina visor som förut och om det inte passar publiken stoppar han tillbaks dem i gitarren.  (Brassens texter är ofta mycket svåra att hänga med i med sina elipser, slang, eleganta ascociationer och halsbrytande vitsar. En viss hjälp kan man få genom att studera texten som vi lagt upp på en särskild sida här.)

George Brassens (1921 - 1981) var kanske Frankrikes mest kände trubadur men också i stort sett oöversättbar. Hans sympati för och identifikation med de avvikande, de utstötta påminner om Cornelis Vreeswijk. Tydligt framgår detta exempelvis av en sång som Chanson pour l'Auvergnat. Omvänt: en sång som Fredrik Åkares morgonpsalm kunde ha skrivits av Brassens. Systrar till den lättfotade La femme d´Hector  hittar vi också hos Cornelis. Sånger som Bonhomme eller À l'ombre du coeur de ma mie  är underbar poesi på samma sätt som den ovannämna morgonpsalmen.

Länkar (utom Les Trompettes) går till sångtexter: korta mp3snuttar för varje titel finns här.

Diverse websiter menar att Cornelis var inspirerad av Brassens: vi har dock inte kunnat finna att han någonsin sjungit in hans visor vare sig i original eller översättning.

Från en annan kulturkrets och ett tidigare decennium är Kurt Tucholskys Das Persönliche en text som vi fann när vi skrev en lång text om Tucholsky. Motivet är tydligen evigt: det personliga eller det intima är det bästa sättet att dra till sig läsare - en hastig blick på en löpsedelssamling från idag bekräftar detta med eftertryck. Vi har lagt upp Tucholskys dikt här och -gud förlåte oss- tillåtit oss en tolkning (ej översättning) till svenskt språk och svenska nutidsförhållanden.


arkivlänk                  

Se våra kommentarer på Ekonomi och politik under rubriken Fan på väggen eftersom det var vad vi målade för ett tag sedan


arkivlänk                  

---

Fr.o.m. måndag 22/10 blir det ett, förhoppningsvis tillfälligt, uppehåll på den här bloggen och anslutna sidor.

Vi ses när vi råkas.


arkivlänk                  

---

Vi tycker att den här sidan har blivit alltför svåröverskådlig. På prov har vi därför flyttat alla inlägg om ekonomi, politik, EU osv. till en speciell sida, fyndigt nog kallad Ekonomi och politik.  Länkar till aktuella inlägg finns högst upp i sidokolumnen, de kommer också i viss utsträckning att annonseras här. Även den lilla rutan med "Aktuellt från Europaportalen" som uppdateras dagligen har flyttats till den nya sidan.

Här har vi tänkt oss att fortsätta att skriva om ämnen som vi egentligen inte vet något om som tex. kultur, litteratur och livets besynnerligheter (inkl metabloggning). "Politiska" kommentarer på "Vid sidan om" kommer att fasas ut och möjligen läggas in som ordinarie poster  under Ekonomi och politik. Ett logisk nästa steg vore att lägga in övriga inlägg "Vid sidan om" här i huvudkolumnen men t.v. låter vi det vara som det är.


arkivlänk                  

---