Flarnfri schalottenlök

Bengt O.
Inlägg
2011 03 31
Kommentarsstrul
De mycket läsvärda kommentarerna till "Den unga lyriken" finns alltså på den här sidan.

2011 03 31
Gamla böcker - "Den unga lyriken."
Det här är egentligen del 4 av mitt tilltänkta projekt om gamla böcker. Del 1 handlade ju om "Svensk vitterhet 1850 - 1900 i urval för skola och hem." Del 2 och 3 är inte skrivna ännu - vi får väl se hur det blir med det.

Anledningen till detta hopp är att jag en smula övermodigt i en kommentar lovade att skriva något om Sten Selander, en på sin tid välkänd diktare och kulturpersonlighet, numera helt bortglömd. Trodde jag. När jag började att titta mig omkring såg jag att Selander dragit till sig en hel del uppmärksamhet på senare år, främst genom en bok 2009 av professor Bengt Landgren. Detta påpekades också i en kommentar av Ivo Holmqvist. Denna upptäckt gjorde mig ytterst fundersam. Skall man ge sig in i ett sammanhang på den nivån bör man ju ha ordentligt på fötterna och det hade inte jag.

Selander var emellertid utgivaren av den antologi med titeln "Den unga lyriken" som jag tänkt skriva om. Jag hänger upp det hela på denna spik och hoppas att den håller. Annars får ni säga till.

Nu hittar texten, fördelad på två sidor, under rubriken "Den unga lyriken".

Och trevligare än Nina Lekander skriver jag ju. Garanterat.

2011 03 26
Bortom Bullerbyn - ett mellanslag
En lökring om kapitalismen i Sverige. Den är bra och liknar socialdemokratin på något sätt. Och ligger rätt nära Astrid och Inga Lindström. Allt detta enligt ett långt reportage i 3Sat i går.

Se alltså: Bortom Bullerbyn
2011 03 23
Prinsen av Melite kommer tillbaka



På Newsmill finns idag en artikel av Georgiens ambassadör i Sverige, Amiran Kavadze, med titeln Prince Alexander Bagration – The Enemy Who Became a Great Friend. Enligt ingressen har Georgien nyligen firat (?) 300-årsdagen av prinsens död.

Alexander Bagrationi är ingen nykomling på denna site. 2009 skrev vi en lång berättelse med titeln Hur prinsen av Melite dog i Piteå.  Artikeln föranleddes av en intressant plakett som vi upptäckt på det s.k. Räntmästarhuset vid Slussen i Stockholm och som uppenbarligen innehöll en del historiska felaktigheter. I artikeln har vi försökt reda ut det hela och även redovisa en del källmaterial.

Ambassadörens artikel är kortfattad och faktuell men förbigår -kanske av hänsyn till värdlandet- såväl defensionskommissionens mindre smickrande omdöme om sin illustre krigsfånge som det makabra schackrandet med den döde prinsens kista. Det senare fick tsar Peter att bli "mächta otålig" och tala om svenskarnas "barbari, som yttrade sig i hårdhet också mot de döda."

Tyvärr förklarar inte heller ambassadören den egendomliga titeln "prinsen av Melite" som vi diskuterar något i vår artikel utan nöjer sig med att konstatera att det var så han kallades i Sverige.

En sentida släkting till Alexander jagade 1809 bort Döbeln "från Jutas" från Åland. Ätten finns kvar än idag men uppmärksammas numera huvudsakligen i skvaller- och societetsspalter. Om någon vill lyssna på den ståtliga sången "God Save The Royal House of Bagrationi & The United Georgian Kingdom" kan ni göra det här.

Bilden ovan har vi för 64 kronor låtit kopiera ur den Brennerska Porträttsamlingen på KB. Om ni klickar er fram till bilderna, via min artikel, kan ni också begrunda porträttet av den ryske ambassadören i Stockholm - en man som måste ha haft stort bevär med sitt hår varje morgon.

2011 03 22
Svensk vitterhet 1850-1900 i urval för skola och hem
I en särskild text berättar jag om en antologi med rubricerade namn, vad man kan hitta och inte hitta där. Det är egentligen del 1 av ett projekt som skulle behandla tre eller fyra gamla böcker, nergnagda av tidens tand men på mitt uppdrag mödosamt restaurerade av en pensionerad bokbinderska i Wien eftersom de följt mig genom alla år och på ett eller annat sätt satt sina spår. Om ni ursäktar.

Kanske blir det som med de flesta andra projekt: det går bra att starta dem men som regel förblir de ofullbordade.T.v. kan den som är intresserad dock läsa min text: Gamla böcker. Där finns åtminstone en fin bild.

2011 03 21
Innanríkisrádherra Austurríkis
Svenska media verkar inte ha uppmärksammat den groteska korruptionsaffären i Europaparlamentet där tre ledamöter åtagit sig att mot kontant ersättning väcka eller föreslå ändringar i lagförslag på uppdrag av olika påtryckningsgrupper. Den engelska tidningen Sunday Times smygfilmade Österrikes förre inrikesminister, numera ledare för sin grupp i EP, när han erbjöd sig att för 100 000 € försöka försvaga skyddet för placerare i investeringsfonder.

Vi skrev redan 2004 om inrikesministern då han blev grundlurad av en isländsk dokumentärfilm om framgångsrik videoövervakning i Reykjavik. Den här gången blev han också lurad av media men vad som första gången bara framkallade ett försmädligt flin har den här gången lett till hans avgång. (En enastående händelse i Österrikisk politik!)

Om alt detta kan ni läsa, med länkar till videoclip och allt, på en Korruptionsring som vi all hast snidat till.

2011 03 20
Mera kommentarsstrul
Den som vill läsa den stimulerande kommentarsdiskussionen mellan Ivo Holmqvist, Agneta, Bodil och i någon mån undertecknad hänvisas alltså till
http://www.karlsson.at/arkiv/march11.htm#protest

Så det så


2011 03 18
Josefsson, Josefsson varför gjorde du oss detta?
Små bovar är också bovar och därför uppmärksammar vi mitt i det globala eländet att  regeringen sparkat Vattenfalls styrelseordförande sedan han beviljat -alldeles på egen hand-  en klumpsumma till den avgångne VD:n Lars G.Josefsson på 12 miljoner kronor. ("Det är helt oacceptabelt, säger finansmarknadsminister Peter Norman", känner ni igen tongångarna?) 

Er krönikör har bloggat i en eller annnan form sedan 2002 och Josefsson var faktiskt en av anledningarna till att prototypen för denna website skapades som "I dåligt sällskap." För att peta hål på dumhetens blåsor i svensk politik citerade vi ofta Josefsson exempelvis när han sade att elpriset måste förbli högt pga av att vintern förhindrar att snön smälter eller när han jublade över kraftiga vinstökningar hos Vattenfall som dock inte finge användas för sänkningar av elpriset eftersom "vi måste visa vårt ansvar gentemot marknaden".

Nåja. Överbetalda och överfordrade företagsledare är ju ingen ovanlighet och på deras pluskonto får man väl räkna deras förmåga att roa oss med sin monumentala självöverskattning. Men i Josefssons fall skulle det bli värre. Som en sentida Gustav II Adolf försökte han att erövra Tyskland och drog sig inte för att medelst stripmining i Tyskland och Polen fördriva etniska minoriteter. Vi citerar från en artikel, tyvärr inte längre på nätet:

"Vem förstör flest byar i Lausitz? ... går in i kyrkan i Atterwasch och träffar prästen, Mattias Berndt. Kyrkan har funnits sedan 1249 men har totalförstörts en gång förut, under 30-åriga kriget. Svenskarna då också…"

På den tiden fanns det ingen "allians" och därför kunde riksdagsledamöter från mp, v, c, kd och fp motionera i riksdagen om att stoppa den etniska rensningen och miljöförstöringen som Vattenfall ägnade sig åt. Det ledde naturligtvis ingen vart, man måste ju anpassa sig till marknaden.

Vattenfall är en av Europas stora miljöbovar. Dessutom sköter man sitt jobb dåligt. 2009 hade koncernens kärnkraftverk enligt IAEA en energitillgänglighet på knappt 54 % jämfört med världsgenomsnittet på 80 %.  Jönssonligan kommer osökt i tankarna - man har stora planer men klarar inte riktigt av det.

De senare äventyren med kärnkraften, pantsättning av koncernen etc. visade ju att Josefsson totalt förlorat verklighetskontrollen. Det var ju fint att han fick sparken men givetvis inte utan ett ordentligt avgångsvederlag även om regeringen sent omsider stoppat en del av detta.

Svenskt och internationellt rättsväsen bör undersöka om Josefsson gjort sig skyldig inte bara till ekonomiska äventyrligheter utan till brott mot internationella konventioner och mänskliga rättigheter i Tyskland och Polen.

Men problemet sträcker sig mycket vidare än till en enda man och hans styrelse. Svenska staten är storägare i Vattenfall men har tydligen ingen som helst kontroll över verksamheten. Vågar man se regeringens utspel att sparka styrelseordföranden som ett försök att återvinna kontrollen över detta viktiga företag? Vattenfalls uppgift skall givetvis vara att försörja svenska konsumenter med miljövänlig el och energi till rimliga priser och ingenting annat. Utbyggnad av kärnkraft i andra länder, i strid mot den officiella svenska miljöpolitiken, och allehanda kommersiella äventyr på den internationella marknaden kan inte vara företagets uppgift.

Vi skrev ett inlägg med samma rubrik redan i november 2009 där vi också har originalcitaten till de yttranden vi parafraserat ovan.

Not: Rubriken hämtade från en av Owe Thörnqvist första hits. Texten fortsätter: "Josefsson han blev miljonär han och impopulär han."

2011 03 16
Fools' Paradise

Enligt DN säger Sveriges utrikesminister idag :  "Vi har varit tydliga med att Khaddafis tid är ute."  Samtidigt rycker Khadaffis trupper fram och Saif säger att inom 48 timmar är upproret kvävt. Måhända en lätt överdrift men snart har diktatorn återigen full kontroll. I Bahrein och Jemen är det i stort sett samma sak - vad som händer i Egypten och Tunesien vet vi inte mycket om.

Ingen idé att hymla: Ryssland och Kina är de makter som i säkerhetsrådet förhindrat ett internationellt ingripande. Måhända har de handlat rationellt från sin utgångspunkt. Den sedvanliga inkompetensen i amerikansk utrikespolitik har  sedan krisens utbrott  underminerat USA:s och västs inflytande i arabvärlden: Ryssland och Kina står beredda att fylla luckan.

EU:s utrikespolitik har gjort konkurs: med en gemensam front kunde man ha spelat en viktig roll även om Khadaffi vinner. Sarkozys ensamgång har förhindrat också  det. Som vanligt har nationell egoism - Sverige är vid Gud intet undantag-  besegrat det gemensamma bästa och den internationella solidariteten.

Tidigare var Toni Blair det stora hindret för gemensamt europeiskt samarbete. Om "Cameron" är det ingen som bryr sig. I stället stiger axeln Sarkozy/Merkel fram som nationalismens förkämpar. Båda hårt trängda av sin interna opinion ser naturligtvis inte längre än till nästa val. Så blir rösterna i Nordrhein/Westfalen viktigare än Europas väl och ve.

2011 03 14

Monn Guda-Nåd och Rätt är till?

 

Det fanns för flyktingarna inget hopp
ej ens i öppna havet
där maneten synes dö
och oktopoderna flöt upp från djupen.
...
Demonerna flöt runt med vattenänglarna
och alla var de döda.

2011 03 10

Vägledning till kommentarerna

För att underlätta för den som ser "Senaste kommentarer" men kanske har svårt att hitta hela texten påpekar jag nu att den "litterära" diskussionen om Ovidius och andra finns under Protest rörande kommentarssystemet  (sic!) ; ivo holmqvists kommentar om den raljerande inledningen finns under Internationella kvinnodagen där också Gabrielle B:s gratulation - sinngemäss skulle jag säga, vet inte vad det heter på svenska ;-) -  återfinns.

Så här kan vi ju inte hålla på  :-(

2011 03 08

Internationella kvinnodagen

Grattis på er alla kvinnliga läsare av Flarnfri. Ni är så gulliga och trevliga och verkligen förtjänta av en alldeles egen dag. Vad vore livet utan er och era medsystrar. Ganska trist - det är verkligen tur att ni finns. Mitt ibland oss andra, om jag säger så.

Jaså? Det var inte det ni ville höra? Nähä. Men om vi nu tar tillbaka det så blir det ju ännu värre. Bäst att gå  över till något annat som t.ex. att läsa den här lökringen som också heter Internationella kvinnodagen. Då får ni förlåta om det blir litet mer personligt än vanligt här på Flarnfri och vi berättar om hur vi en gång firade dagen då  den endast var ca 60 år gamal och det med borsjtj, blini och kaviar.

Här var det alltså: Internationella kvinnodagen.

2011 03 08

Protest och ursäkt rörande kommentarssystemet

Som en del läsare känner till  fungerar mitt kommentarssystem inte särskilt bra sedan Haloscan övertagits, och senare lagts ner, av ett företag som heter JS-Kit med helt andra målsättningar än att understödja bloggkommentarer.

När jag kollade Flarnfri denna morgon fanns en fin kommentar av ivo holmqvist  som bl.a. diskuterade Malte Perssons sonettsamling. När jag nu skulle svara på kommentaren hade den plötsligt försvunnit. Den som kommenterar har ingen möjlighet att själv redigera eller ta bort sina kommentarer. Inte heller kan jag ha gjort det av misstag eftersom jag för att moderera måste gå in på JS-Kits webbplats, leta mig fram till "Moderation" och kryssa i en ruta och drycka på "delete", något som jag definitivt inte gjort.

Jag ber ivo och andra eventuellt drabbade kommentatorer om ursäkt. Kontakten med läsarna är en av de väsentligaste delarna i bloggandet. Det här problemet måste lösas by hook or by crook.   Just nu famlar jag dock i blindo och möjligheten att få support  av företaget är begränsad efter som man nu huvudsakligen inriktar sig på större företagskunder. Men någon lösning måste till innan folk tröttnar, speciellt relativt nytillkomna läsare.

Hoppas ni kan ha ytterligare litet tålamod.

2011 03 07

Bokbevakning

Här är två spännande svenska böcker som ännu inte utkommit. Vi gör väl inte ännu en gång vågstycket att recensera dem innan vi läst dem men däremot kan man, och det verkar vara något nytt, bevaka  dem t.v.

Författarna kunde knappast vara mer olika. Den första är bloggarkollegan Karin Stensdotters "En underbar roman" som beräknas komma ut 9/5. Man kan bevaka den här. Det är Karins tredje roman - hon är en fin Stockholmsskildrare men skriver tydligen här om Paris, "en blomkalk i sten att vandra i."

Den andra är Malte Persson som tyvärr har slutat att blogga. Malte kommer med något så otidsenligt som en samling sonetter med motiv från Stockholms tunnelbana, troligen den 18/3. Man kan bevaka den här och faktiskt provläsa några av sonetterna här.  Malte rimmar både på "DN"  och "ctrl-C" - det kommer han att få f-n för hos kritikerna. "Det räta är nyttigt, berömligt och trist/det aviga avigt, men har något visst" skrev han i sin förra, Augustprisnominerade bok, och visst är det så.

Maltes bok kan vi ju inte köpa via Bokia eftersom de, på typiskt ankdammsvis, bara levererar inom Sverige så den får vänta till sommaren. (Utlänningar kan nämligen förväntas fuska med betalningen.) Vi hoppas att Tusculum har en vidare utblick och kan skicka oss Karins Parisskildring när den kommer.

2011 03 01

Han måste gå

Att fuska är inte lätt nu för tiden. Annat än i finansvärlden förstås, där ingår det ju som en oundgänglig del av verksamheten.  Att sopa igen spåren efter sig är i stort sett omöjligt, åtminstone om spåren är digitala.

Tysklands försvarsminister Karl-Theodor Maria Nikolaus Johann Jacob Philipp Franz Joseph Sylvester Freiherr von und zu Guttenberg  (jo, han heter så) har, trots allt aningen överraskande, meddelat att han avgår från sin post.  Skälet som han anger är att det offentliga trycket blivit outhärdligt efter avslöjandet att hans doktorsavhandling i stora delar var ett plagiat.

Därmed avslutas väl i förtid en lovande politikerkarriär. zu Guttenberg (som vi litet familjärt kallar honom) var Tysklands populäraste politiker med högre värden i opinionen än Merkel, haussad som hennes efterträdare och ett hot mot hennes ställning som vacklat betänkligt den senaste tiden.  Tillsammans med sin vackra hustru skänkte han litet ungdomlig och aristokratisk glans över den tråkiga politiken. Vi har tidigare omnämnt honom i positiva ordalag eftersom han var den ende i regeringen som var emot den vanvettiga idén att sälja Opel till en österrikisk rovriddare och ryska oligarker som drevs hårt av Merkel. "Mit solchen Leuten kann man doch keine Geschäfte machen" sade industriminister Guttenberg varpå han raskt degraderades till försvarminister. 

När plagiatsaffären dök upp var det visserligen pinsamt men gjorde inget större intryck på kollegor och opinion. Det var ju bara frågan om ett par bortglömda citationstecken. Guttenberg förklarade dock att han "tillfälligt" skulle avstå från att använda sin doktortitel medan universitetet undersökte saken. För ett par dagar sedan beslöt universitet i Bayreuth att ta ifrån honom doktorsgraden. Då hade Guttenberg redan förklarat att han framgent avstod från att kalla sig doktor. I dag kom så meddelandet om hans avgång från försvarsministerposten.

Ja så måste det ju gå till. Vetenskapligt fusk är en allvarlig sak och kan inte ursäktas. Men borde inte universitetet och Guttenbergs handledare också fråntas sin rätt att utexaminera doktorer? Nu tar man till brösttoner om något som man givetvis för länge sedan borde ha kontrollerat. Det var heller inga sofistikerade statsvetare som i akribiskt vetenskapligt arbete avslöjade fusket: larm slogs visserligen först av en juridikprofessor i Bremen men omfattning och belägg för plagiaten har undersökts och presenterats av vanliga webaktivister. (Se t.ex. http://de.guttenplag.wikia.com/wiki/Plagiate). Den var denna överväldigande och för alla lätttillgängliga bevisning som skapade det tryck som tvingade försvarsministern att avgå. En dålig recension från Bremen hade han nog klarat.

En plagiatskontroll borde väl vara ren rutin vid universitet och högskolor i dagens internetsamhälle.  Guttenbergs misstag var att han trodde att det hela skulle blåsa över. Att man via internet snabbt skulle kunna kartlägga plagiatets hela omfattning förstod han nog inte.

Om någon är intresserad finns de viktigaste fakta i historien här: (DE)
Guttenberg tritt zurück
(DE)

En lista över våra egna inlägg om Opel/Magnaaffären finns här:
De stora oligarkernas dans